)
Mats Werner, författare och aktuell med boken Pierre Louis Alexandre : "The Most Depicted Black Person in Pre-Modern Art" delar med sig av sin livslånga jakt på sanningen om den mytomspunne hamnarbetaren.
Identitetsjakten som blev ett livsverk
Min far, som hade familjen Bergöö och deras handelsrörelse som klienter i sin advokatbyrå, hade erhållit en målning av Karin Bergöö som betalning efter att en medlem av familjen Bergöö kommit på obestånd i en djuruppfödningsverksamhet och saknade pengar att betala för advokathjälpen. Jag är innerligt glad för att pappa godtog det – på den tiden – knappast särskilt högt värderade konstverket som betalning. Men att han uppskattade tavlan råder det ingen tvekan om när man ser hur den hängdes i hemmet genom åren.
Det enda jag inledningsvis visste var att målningen under sin samtid var döpt "Negern Pettersson" och att modellen ifråga även troddes vara hamnarbetare. Efter studier i bl.a. konsthistoria så vidtog för min del ett yrkesliv inom reklamvärlden, stundtals interfolierad av forskningsinsatser kring den okände mannen. Dessa hade att göra med två saker: efter min fars bortgång fann jag i en mapp med diverse papperskonst en teckning av Emil Österman också föreställande den manlige modellen samt en fråga som en läsare ställt i tidningen Antik&Auktion om en konstnär vid namn Carl Fredric von Saltza. På den avbildade målningen i tidningen kunde man se att det var samme man som var avbildad i verket på mina barndomsväggar.
)
Karin Bergöös målning av den mystiska hamnarbetaren har hängt på Mats Werners väggar sedan barnsben. Idag är den såld till National Gallery of Art i Washington DC, där den hänger som första svenska konstverk.
Det uppdagades att mannen varit anlitat som modell vid Kungliga Konstakademien, vilket borde betyda att det finns fler konstverk föreställande honom. Hade han dessutom befunnit sig i Stockholm en längre tid borde han väl ha lämnat spår efter sig. Karin Bergöö, sedermera känd som Karin Larsson, fru och kreativ parhäst till målaren Carl Larsson, var ju verksam vid Kungliga Konstakademin 1877-1882. Efter år av efterforskningar upptäcktes även porträtt av Anders Zorn, Albert Engström, John Bauer, Oscar Björck, Johan Krouthén och ett 40-tal etablerade konstnärer.
"Pettersson" - okänd bland de lärde
Jag började hålla ögonen på auktioner, jag bad vänner runt om i landet att rapportera om de såg konstverk med mörka män, det var ju ändå inte en helt vanligt syn i 1800-talets Sverige. Jag ställde frågor till Nationalmuseum och andra konstmuseer om de hade några verk med modellen ifråga. Ingenstans fann jag några svar. Dock visade det sig finnas en liten målning i Uppsalas konstsamlingar.
Under flera år hade jag tavlan (som jag fick i gåva av min mor sedan pappa gått ur tiden) utlånad till det Bergööska huset i Hallsberg som då kommit i kommunal ägo. Möjligen som en följd av en liten fint jag gjort när jag några år tidigare fått i uppdrag att göra en turistbroschyr för Hallsberg. Jag fann få riktiga sevärdheter i kommunen men kände väl till Carl Larssons fantastiska väggmålningssvit i det gamla Bergööska huset och tog ett litet klipp ur denna med dotter Karins ansikte och satte på framsidan av broschyren. Det lär ska ha föranlett skarp kritik i lokalpressen från fastighetens ägare som inte ville ha anhopningar av turister som skulle knacka på hos dem för att få se Carl Larssons målningar. Slutet gott!
Som en följd av att målningen hängde där började det komma in uppgifter från olika håll både om andra konstverk och om vem modellen kunde vara. Spår som följdes upp. DN-journalisten Martin Stugart engagerades och genom hans skriverier fick jag kontakt med andra som kom att hjälpa till i forskningsarbetet.
Ida von Schulzenheims skildring av Pettersson klubbades 2019 på Crafoords Auktioner Stockholm när Mats sålde delar av sin samling. Idag hänger porträttet på Nationalmuseum i Stockholm.
"Svarte Peder" blev Pierre Louis Alexandre
Länge letade jag i Stadsarkivets gömmor och fann en mängd uppgifter om olika hamnarbetare, som jag förstått av pappa att han varit. En speciell fastnade. Han kallades ”Svarte Peder”. Hur han kommit till Sverige och varifrån fanns många alternativ. Bland annat att han skulle kommit med ett fartyg från New York lastat med fläsk. Sverige importerade vid denna tid oanade mängder rökt fläsk. Sannolikt som en följd av de karga förhållanden som rått under sista skedet av Lilla Istiden. Han skulle även varit gift med en öländska som sålde kroppkakor till hamnarbetarna. Med henne skulle han ha haft två vackra barn.
Många spår ledde till återvändsgränder men en dag hade jag tre tips som alla ledde till att Ola Larsson på Stadsarkivet i Stockholm kunde ge mig ett namn. Mannen hette Pierre Louis Alexandre! Genom den katolska församlingens arkivarie vid Riksarkivet fick jag uppgifter om när han påstods ha kommit till Sverige, de båda äktenskap han ingått och de båda barnen som antecknats som ”födda inom äktenskapet” trots att de medfördes av Pierre Louis andra hustru.
Namn: Pierre Louis Alexandre (1843–1905)
Härkomst: Cayenne, Franska Guyana. Modern var då slav. Frigörelse skedde 1848, han var då 5 år.
Ankomst till Sverige: På 1870-talet, förmodat som fripassagerare på ett amerikanskt fartyg lastat med fläsk.
Yrke: Hamnarbetare i Stockholm. Konstmodell vid Kungliga Konstakademien i 25 år
Konstnärlig betydelse: Avbildad i över 50 kända verk av bl.a Olle Hjortzberg, John Bauer, Oscar Björck, Anders Zorn och Karin Bergöö (senare Larsson)
Nu visste jag hans riktiga namn, att han enligt dokumentation kallats ”Svarte Peder” när han jobbade i hamnen som kollossare och spannmålsbärare, och att han dokumenterats som ”Negern Petterson” på Konstakademien. Till kontexten hör att dessa tillnamn har varit nödvändig information i researcharbetet. Men hur kom det sig att han hade dessa båda ganska aparta yrken?
Den enkla förklaringen är att hans huvudsakliga sysselsättning i hamnen tog slut varje år i december i och med att isen lade sig. På den tiden var vintrarna ännu stränga och segelfartyg kunde inte bryta isen in till Stockholm. De flesta hamnarbetare fick skotta snö, hugga sten eller vara arbetslösa under vintern, ofta med svåra sociala följder. Men Pierre Louis hade turen att ha en hyresvärdinna med försänkningar vilket gav honom jobbet som modell på Konstakademien där han alltså tillbringade många vintrar på ett behagligare sätt än ute i vinterkylan. Och med bättre betalt!
Bevaka sökordet Pierre Louis Alexandre inom konstkategorin så låter vi dig veta när verk kommer ut för auktion
En ständigt växande samling
Han kom att avbildas av många elever. Men när jag började kände jag ju bara till 2-3 konstverk. När Nationalmuseum anordnade den stora utställning som i folkmun kallades Främlingen i konsten så dök ytterligare en fin målning av Oscar Björck upp som museet lånat in. Genom utställningen i Hallsberg kom tips om en målning av Ecke Hedberg i Sandviken och också en byst av Verner Åkerman som dock förblev ofunnen ända till för några år sedan då Nationalmuseum förvärvade den som sin första ”Petterson”.
Själv började jag köpa på mig tavlor på olika auktioner tills priserna blev för höga för min kassa. David Brolin på Auctionet sade då till mig att jag fick skylla mig själv som gjort ”Petterson” känd!
Mats Werner med sin stora samling innan de bytte väggar till både Nationalmuseum och internationella gallerier.
Till slut hade jag totalt 13 verk när jag hade skrivit färdigt min bok som utkom 2021. Då sålde jag elva av dem vilket gav eko även internationellt. En av målningarna hamnade på ett konstmuseum i Atlanta. En annan på Nationalmuseum. En brittisk konststiftelse lade ut bildspel på Instagram och utkorade Pierre Louis till ”den mest avbildade svarta personen i förmodern konst” – och priserna rakade ännu mer i höjden. När min bok nu utkommit också på engelska i något omarbetad form och med en utökad katalog som upptar 54 konstverk, så blev den naturliga titeln: ”Pierre Louis Alexandre – The Most Depicted Black Person in Pre-Modern Art”.
Tidigare okända verk hos Crafoord Auktioner Stockholm
Hos Crafoord Auktioner bjuds i dagarna ut två nyupptäckta konstverk med Pierre Louis Alexandre ut. Dels Signe Grönbergers fina teckning som ej fanns med i min svenska bok utan hör till det tiotal som upptäckts efter dess tillkomst. Den fick nummer 47 i katalogen och finns med i den engelska utgåvan som nu utkommit och finns tillgänglig via t.ex. AdLibris.
Den målning som precis hann in i min katalog lämnades in hos Crafoord för en tid sedan i en vacker oval ram, där vår huvudman framträder med bar bringa. Vid 1800-talets slut tilläts förmodligen även kvinnliga konstnärer att avbilda män med naken överkropp. Men bara några årtionden tidigare var det otänkbart, och man kan se skillnader när ”Petterson” poserar för den manliga avdelningen så kan han ha bara en öppen väst på överkroppen medan i samma mundering på den kvinnliga avdelningen så bär han en skjorta under västen.
Text: Mats Werner. Mariefred
)
)
