)
Det var en kylig decemberdag 1928 när M/S Kungsholm gled in mot New Yorks hamn för första gången. I luften låg saltstänk, ånga och något ännu mer svårfångat – förväntan. Det nybyggda svenska fartyget var inget vanligt passagerarskepp. Bakom sitt mörka skrov dolde det ett helt universum av svensk formkänsla och konstnärlig ambition.
När Kungsholm lade till vid kajen i Manhattan beskrevs hon som ett flytande palats. En gungande paviljong för svensk konstindustri, byggd för att imponera på en värld som just förälskat sig i svensk design.
M/S Kungsholm var ett flytande allkonstverk som visade upp det bästa inom svenskt hantverk under Swedish Grace-eran. © Public Domain
Ett flytande mästerverk
Svenska Amerika Linien hade anlitat arkitekten Carl Bergsten, mannen bakom den svenska paviljongen i Paris 1925, för att skapa en inredning som skulle visa “vad svensk konstindustri förmådde”.
Runt honom samlades landets främsta namn: Carl Malmsten, Märta Måås-Fjetterström, Anna Petrus, Edward Hald, Simon Gate, Elsa Gullberg och många fler. Resultatet blev en orkestrerad symfoni i Swedish Grace – den eleganta, avskalade och geometriskt raffinerade form som utgjorde Sveriges svar på art déco.
Fartygets salonger och rökrum glänste av javanesisk teak, gråbetsad ek, och textilier vävda i handkraft. Varje detalj var genomtänkt: mönstrade golv, utsökta metallbeslag, lampor som svävade som moln över teakpaneler. Kungsholm var inte bara ett fartyg – det var ett manifest över en nation som ville visa att även på Atlanten kunde man färdas med stil.
© Public Domain
Gunnar Ström och spegeln mot väster
Bland de många konstnärerna ombord fanns Gunnar Ström, utbildad vid Kungliga Konsthögskolan och känd för sina dekorativa verk i kyrkor och offentliga miljöer. Hans uppdrag: att skapa en svit spegelmålningar till andra klassens röksalong.
Det var ett rum av ljus och rök, bar och glastak, stoppade fåtöljer och rytmiskt mönstrade golv. Mellan salongens fönster hängde Ströms målningar – en serie svenska fyrar målade på delvis avfolierat spegelglas, inramade i kinesiserande ramar målade i rött och guld.
Motivet “Pater Noster”, med sina bohuslänska fiskare och den ikoniska fyren i fonden, tillförde havets andakt och vardagsdramatik till detta flytande palats. Det var konst som både reflekterade och absorberade ljuset, där spegelns yta gjorde passageraren till en del av målningen – ett spel mellan verklighet och illusion.
Kriget och förlusten
Kungsholm fick bara drygt ett decennium i sin ursprungliga prakt. När världen drogs in i andra världskriget förändrades allt. År 1942 beslagtog USA fartyget, döpte om det till John Ericsson och byggde om det till trupptransport.
Förvandlingen var brutal. Spikar drevs in i teakpaneler och gyllenlädertapeter, möbler kastades överbord, konstverk och beslag försvann i hamnarnas mörker. Inredningen, den som pressen en gång kallat ett “sagoslott på havet”, förstördes nästan helt.
Fartyget har kallats "ett sagoslott på havet", men endast ett fåtal detaljer har lämnats till eftervärlden.
Allt som återstod var ritningar, fotografier och minnen. Och, som det skulle visa sig: en spegelmålning.
Räddningen i en resväska
Tredje styrmannen Gösta Sjögren blev kvar på Kungsholm när besättningen avmönstrades. Han fick i uppdrag av det amerikanska utrikesdepartementet att hjälpa till under ombyggnaden, och bevittnade själv hur inredningen plundrades.
){kind=spacer}
Styrmannen Gösta Sjögren räddade spegeln från demolering genom att smuggla den av fartyget i sin resväska. Han sägs ha vurmat för det bohuslänska motivet.
Men när rummen tömdes tog han ett beslut. Från röksalongen plockade han ner en av Ströms speglar, den med Pater Noster-motivet, och packade den i sin resväska. Det var ett personligt val: Sjögren var själv bohuslänning.
Spegeln följde honom hem till Sverige, ett stycke räddad historia i miniatyr. Där gick den i arv inom familjen, tyst bevarad, tills den nu, nästan ett sekel senare, återvänder till offentligheten genom Stockholms Auktionsverk.
Ett fragment av Swedish Grace
Spegeln, 64 × 58,5 cm, visar allt det som M/S Kungsholm stod för: precision, hantverk, balans mellan klassicism och modernitet. Den polykroma målningen på avfolierat spegelglas, med sin röda ram och sina stiliserade blommor, är ett destillat av Swedish Grace-eran.
Att den överlevt är ett under. Nästan hela fartygets inredning gick förlorad. Några få föremål har dykt upp på marknaden, men nästan allt är borta för alltid.
Just därför blir Ströms Pater Noster mer än en målning. Den är en spegel av ett förlorat kulturarv, en påminnelse om svensk formgivnings mest ambitiösa stund och den korta tid då världen speglade sig i vår egen design.
Efterklang
M/S Kungsholms inredning har kallats “ett mästerverk i svensk art déco”, och idag finns bara fragment kvar. Men dessa fragmenten talar tydligt. De berättar om en tid då form, konst och sjöfart vävdes samman till något större, något drömlikt - ett allkonstverk.
När Ströms spegel nu ropas ut i The Modern Art & Design Sale är det mer än ett konstverk som byter ägare. Det är en resa tillbaka till 1928, till det ögonblick då Sverige lyste starkt på designhimlen, och uppvisade sin prakt från hamn till hamn.
)
)