Claude Monet (1840–1926) och Édouard Manet (1832–1883) är två av 1800-talets konstnärliga superstjärnor. Båda var mycket avantgardistiska och omfamnade moderniteten på sina egna sätt – Monet som ljusets mästare och känslans skildrare, och Manet genom sina djärva val av motiv. Låt oss utforska hur deras ämnen, stil och färgpaletter skiljer sig genom några av de ikoniska verk som definierade deras karriärer.

Självporträtt av båda konstnärerna. Vänster: Claude Monet (1840–1926) och höger: Édouard Manet (1832–1883). © Wikimedia Commons
Claude Monet och hans förtrollande naturskildringar
Det fascinerande mästerverket Impression, soluppgång från 1872 av Claude Monet gav de impressionistiska konstnärerna sitt namn. Impressionismen kännetecknas av synliga penseldrag, en djärv användning av färg, ljusstudier och en betoning av sinnesintryck snarare än detaljåtergivning. Precis som i Impression, soluppgång återvände Monet ständigt till havs- och landskapsmotiv genom hela sin karriär och målade sällan människor. Han skapade även flera serier, som Höststackar och Morgnar vid Seine, där han återgav samma motiv i olika ljusförhållanden.

"Impression, Sunrise" från 1872 – starten för impressionismen som konstnärlig rörelse. © Wikimedia Commons
När det gäller teknik applicerade Monet ofta färg direkt från tuben utan att blanda, och han målade ofta direkt inför sitt motiv med snabba, lätta penseldrag. Hans konstnärliga uttryck påverkades starkt av J.M.W. Turner, vars verk han hade studerat på National Gallery i London.

"Mornings on the Seine" från 1898. © Wikimedia Commons
Intressant nog utvecklades Monets senare stil nästan till ren abstraktion, som i Näckrosor, vilka han målade i sin trädgård i Giverny för Musée de l’Orangerie i Paris. I dessa verk blev penseldragen större, friare och mer expressiva. Liksom sina impressionistiska kollegor använde Monet främst ljusa pastelltoner med inslag av vitt för att betona ljusreflektioner.

Water Lilies från 1919 finns på MoMA i New York. © Wikimedia Commons
Édouard Manet och hans revolutionerande skildringar av kvinnor
Till skillnad från Monet fokuserade Édouard Manet främst på att avbilda människor, ofta i form av uttrycksfulla och realistiska scener ur det moderna parisiska samhället. Liksom Monets naturskildringar ansågs även Manets val av motiv vara radikalt av Franska konstakademien, som föredrog historiska och mytologiska teman.
Manet skapade stor uppståndelse i konstvärlden när han ställde ut Frukost i det gröna 1863 och Olympia några år senare. Skandalen låg i att han avbildade nakna kvinnor som inte var mytologiska figurer och dessutom mötte betraktarens blick med självsäkerhet istället för att blygt vända bort den.

Målarinnan Victorine-Louise Meurent var ofta hans musa, här avbildad både i *Olympia* från 1863 och *The Railway* från 1873 (nedan). © Wikimedia Commons

© Wikimedia Commons
Hans genuina intresse för att fånga kvinnors verkliga närvaro, snarare än en romantiserad illusion, kan även ses i verk som Järnvägen från 1873 och Segeltur från 1874.
Precis som Monet experimenterade Manet med olika tekniker. I Frukost i det gröna lekte han med perspektiv, djup och färgblock. Även om Manet räknas mer som en avantgardistisk realist än en impressionist, ses hans stil som en föregångare till impressionismen. Hans senare verk visar tydligare, lösare penseldrag och en mindre detaljorienterad återgivning.

Realism när det är som bäst: *A Bar at the Folies-Bergère* från 1882 är ett av Manets sista stora verk. © Wikimedia Commons
Hans färgpalett utvecklades också från jordiga toner inspirerade av spanska mästare som Francisco de Goya och Diego Velázquez, till en ljusare, mer pastellig färgskala.
Delade motiv: en bro mellan natur och modernitet
Trots sina olika stilar och tekniker delade Monet och Manet en fascination för motiv som speglade deras samtid. Båda inspirerades av den föränderliga världen omkring dem och skildrade ofta modernitet, fritid och samspelet mellan människa och natur.

"Argenteuil" var en gemensam titel för båda konstnärerna. Manets scener behöll starkare band till Realismen (vänster), med fokus på den mänskliga upplevelsen, medan Monets "Argenteuil" betonar atmosfären – en fridfull, idyllisk flodstad. © Wikimedia Commons
För Monet var naturen den ultimata inspirationskällan, där han ständigt utforskade samspelet mellan ljus och färg. Manet däremot placerade ofta människor i naturliga eller urbana miljöer, och förenade landskapens lugn med det moderna livets dynamik.
Ett slående exempel på deras gemensamma intresse för fritid vid vattnet är målningar med titeln Argenteuil, som både Monet och Manet skapade. Båda verken visar avkoppling vid vattnet, men medan Monet betonar ljusets spel på ytan, fokuserar Manet på sociala interaktioner och individers personligheter.

"Luncheon on the Grass" var också en gemensam titel för två mästerverk. Till vänster: Manets version från 1863, och till höger: Monets hyllning från 1865–66. © Wikimedia Commons
De båda konstnärerna avbildade även trädgårdar och utomhusmiljöer, men med olika perspektiv. Monets trädgård i Giverny blev hans kreativa fristad och inspirerade ikoniska verk som Näckrosor. Manet använde däremot trädgårdsmiljöer som en scen för mänskliga relationer, som i Frukost i det gröna, där omgivningen blir lika viktig för narrativet som själva personerna.

Konstnärskap förenklat: Realismen hos Manet (vänster) skildrar kvinnan ur ett socialt perspektiv och gör hennes upplevelse till det centrala motivet. I kontrast betonar Monets impressionistiska verk (höger) miljön, där ljuset och atmosfären som omger kvinnan blir det verkliga fokuset. © Wikimedia Commons
Genom dessa motiv visar Monet och Manet en djup koppling till sin samtid, där deras skilda perspektiv ger en mångfacetterad bild av 1800-talets modernitet.
Var de vänner?
Claude Monet och Édouard Manet hade en intressant relation präglad av både vänskap och kreativ konkurrens. De rörde sig i samma avantgardistiska konstkretsar i Paris och hyste ömsesidig respekt för varandras talang, trots sina olika konstnärliga metoder.

Manets porträtt av Monet fångar hans nära relation till naturen och hans en plein air-måleri. © Wikimedia Commons
På 1870-talet bjöd Monet in Manet till Argenteuil, där Monet ofta målade idylliska naturscener. Under besöket målade Manet Monets familj i trädgården i Argenteuil, där Monet, hans fru Camille och deras barn är avbildade.

Manet fångade Monet-familjen vid ett besök i Argenteuil. © Wikimedia Commons
Det sägs att Manet hade svårt att anpassa sig till att måla utomhus – en teknik som var Monets signum. Medan Monet trivdes en plein air, föredrog Manet att arbeta i sin studio, vilket gjorde utomhusmåleriet utmanande för honom. Trots detta resulterade besöket i en unik sammansmältning av deras stilar.
Ord från en expert
Cecilia Berggren, expert på klassisk konst vid Stockholms Auktionsverk:
"Båda konstnärerna har ett enormt arv och är namn som verkligen definierar impressionismen, vilket gör att deras konst känns nära för alla som älskar måleri. De har båda förmågan att transportera oss till en annan tid och plats – det kan vara en boulevard i Paris eller den magiska timmen i ett morgonljus på en äng. För mig är det just detta som kännetecknar stor konst – den får oss att resa i tanken, trots att vi står still."
Om du fick välja ett drömverk av Monet eller Manet att sälja, vilket skulle det vara?
"Ah, konstspecialistens dröm! Jag skulle tro att en klassisk Näckrosor av Monet skulle nå högst pris på auktion. Men att ha Frukost i det gröna eller Olympia i en försäljning skulle kännas som att ha ett samtida verk i avdelningen för klassisk konst. Det finns något så intressant i kontrasten i de målningarna."
Sammanfattning
Claude Monet och Édouard Manet är två av 1800-talets största konstnärliga mästare. Trots att båda är associerade med impressionismen, skiljer sig deras stilar tydligt åt. Manet var en avantgardistisk realist med en jordnära färgpalett, medan Monet, en av impressionismens nyckelfigurer, föredrog ljusa pastelltoner och snabba, lätta penseldrag. Monet är mästaren på att fånga ljusets lek i idylliska naturscener, medan Manet porträtterar människor på ett modernt och utmanande sätt.



)

