)
Under 2000-talet har vi sett en aldrig så tydlig renässans för de svenska inredningsideal som en gång i tiden fick namnen Swedish Grace och Swedish Modern. När modet under 1920-talet på kontinenten rörde sig mot exklusiva, inte sällan överdekorerade miljöer i Art Deco, växte i Sverige ett klassicerande ideal fram. Här tog man avstamp i antikens uttrycksformer men kanske på närmare håll 1700-talets återvunna intresse den tiden. Men det rörde sig inte om någon enfaldig efterapning utan 1920-talets svenska formgivare omtolkade och förnyade uttrycket och gav det en skirhet av ej tidigare skådat slag. Möblerna lånade attribut såsom kolonner och det svenska glaset – som gjord succé i Paris 1925 – dekorerades à la grecque. Modet blev emellertid kortvarigt då funktionalismen gjorde sitt intåg med sina ändamålsenliga pjäser i stål och vurm för moderna maskiner. Brottet blev dock inte absolut då det rationella formspråket hade svårt att få fäste i ett land så rikt på skog och snickerimässiga traditioner. I stället övergick funktionalismen snart i en mjukare svensk tolkning med organiska former som kom att kallas Swedish Modern. Föremål i denna stil saknade det prål som kännetecknat betydande delar av inredningskonsten under 1920- och 1930-talet men var på inget sätt resultatet av radikala samhällsförändrares drömmar i metall.
Föremål formgivna av Anna Petrus tillhör de allra mest eftertraktade svenska 1900-talsobjekten just nu på auktionsmarknaden. Denna ljusstake, gjuten hos Herman Bergmans Konstgjuteri klubbades för drygt 210 000 SEK hos Göteborgs Auktionsverk 2019.
Återupptäckten av Swedish Grace och Swedish Modern kom första att gälla möbler från nämnda decennier. Svensktillverkade pjäser från i tur och ordning 1920-, 1930- och 1940-talen kom att slå rekord på rekord, inte bara i Stockholm utan på auktion i såväl London, Paris och i Chicago. De makalösa noteringarna kröntes av Axel Einar Hjorths så kallade Sportstugemöbler i furu som nu för tiden har kommit att symbolisera nordisk blond inredning. På detta har nyligen följt nästintill lika sensationella priser för belysningsarmaturer. Området har länge varit eftersatt vad information om formgivare och tillverkare beträffar men har på kort tid blivit föremål för samlare och inredares intresse. Och nu verkar det som om de dekorativa objekten i det mindre formatet är på väg att gå samma utveckling till mötes.
Och konstigt vore annars. Dessa små föremål hade under 1900-talets andra kvartal en naturlig och mycket framskjuten plats i de svenska hemmen. Efter det sena 1800-talets interiörer i överflöd hade hungern efter pynt under 1920-talet åter växt sig stor. Allra mest populära blev nyskapande ljusstakar, skålar, vaser, lockburkar och bokstöd i tenn. Materialet hade sedan decennier tillbaka framställts på industriell väg med en allt lägre konstnärlig verkshöjd. Men då 1920-talets nya formgivare tog sig an tennet med liv och lust vaknade också publiken. Dåtida skribenter har till och med beskrivit det som om föremål i tenn blev ”oundgängliga ingredienser i de svenska hemmen” och typiska exponenter för 1920-talets klassicism. Tennföremål med palmetter och antikiserande figurer blev så omtyckta att överflödet nästan tog kål på marknaden. Högst i näringskedjan stod Firma Svenskt Tenn vars butik på Strandvägen i Stockholm kom att bli en ledstjärna för den svenska smaken.
Schackset med tillhörande skrin av Erik Harald Rehn, tillverkat av Schreuder & Ohlsson år 1933. Uppsättningen klubbades våren 2023 för 50 000 SEK hos Stockholms Auktionsverk.
Mitt i denna utveckling kom så funktionalismen med nya estetiska förmaningar. Formen i sig upphöjdes till överordnad och ornamenten skalades av. Åtminstone i teorin. Många var de krusidulliga föremål som fortsatte att framställas under 1930- och 1940-talen. För tennföremålen innebar detta något av ett vägskäl. Bulliga, runda former blev allt vanligare men också stränga alster, ibland nästan överdrivet kantiga. Jämte detta blev föremål i brons och mässing samt i viss mån även järnsmide vanligare under 1930-talet. En mängd nya aktörer tog upp tillverkning av små metallföremål varför floran idag är både riklig och diversifierad.
Tvåarmade kandelabrar, formgivna av Carl-Einar Borgström, tillverkade år 1930 av Ystad-Tenn.
På en marknad där formgivarnamn och tillverkningsuppgifter bara blir mer och mer betydelsefulla för slutpriset pågår nu jakten efter information och föremål som allra bäst. Flera böcker om Firma Svenskt Tenn har författats men där utgör föremålen i tenn endast en liten del av produktionen som domineras av möbler, lampor och textilier, formgivna av Josef Frank. År 2020 utkom Jonas Barros Eriksson med boken om Ystad-Metall, en skrift som skingrade många frågetecken kring en av de mer dominanta tillverkarna inom området. I boken Modernt Svenskt Tenn skriver Hedvig Hedqivist och Rikard Jacobson att: ”Få material som tennet åkt bergochdalbana på den allmänna smakbörsen”. Det ligger mycket i det och nu är alltså tennet åter älskat. Auktionshuset Crafoord Auktioner i Stockholm har på senare tid återkommande hållit temaauktioner under rubriken Modern metall och Stockholms Auktionsverk har de sista åren kunnat presentera det ena rekordet efter det andra när det kommer till moderna föremål i tenn. Men troligt är att trenden fortfarande är i sin linda, att de största rekorden är kvar att slås och att de kanske mest spännande – och dekorativa – föremålen är kvar att upptäcka.
Prenumerera på nyckelorden Swedish Grace, Swedish Modern, Firma Svenskt Tenn och vi kommer att meddela dig när nya objekt av dem dyker upp på auktion
Hitta tennföremål på auktion
)