Fem saker att tänka på när du vill veta värdet på svenskt silver

Silvret då och nu

Silverföremål har använts som prydnad i över 6000 år. På grund av metallens starka och hållbara karaktär finns det mycket silver bevarat från svunna tider, och kan med enkla metoder dateras. Via silvret kan vi alltså utvinna mycket kunskap om hur man levde och frodades i olika perioder, kulturer och samhällsskikten.

Auktionsmarknaden är en plats där silvret lever vidare med sina berättelser, och har ett högt materialvärde, historiskt värde, och är en trendsäker inredningsdetalj. Silver blir aldrig omodernt.

Stil och form

Silver är ett smidigt material som kan ta många kreativa former. Det kan smältas ner och smidas om, och har på så vis följt många trender genom historiens gång, och uppvisat tekniker som varit nya på modet. Formgivningen och smidet skvallrar i allra högsta grad om när föremålet är producerat. Här gäller det dock att kunna sin stilhistoria, men till vår hjälp har vi stämplarna. Att stil och stämpel stämmer överens är en huvudregel.

Korpussilver av Lundasonen Wiwen Nilsson © Stockholms Auktionsverk

Antiken och medeltiden

På 100-talet e.kr kom silvret till Sverige, och bestod till största delen av utländska mynt. Vikingarna var som bekant flitiga handelsmän, och metallen användes inom både handel, utsmyckningar och som bruksföremål. Skickliga filigranarbeten av silvertråd blev på modet, och förekommer ofta i dräktsilver från denna period.

Karolinsk svulst

Under barocken var Sverige en stormakt, och rikt på både historia, erövringar och hantverksskicklighet. Det långa matbordet stod i fokus, med sina pompösa dryckeskannor, silverbägare och bestick. Bägare från denna period är dessutom populära på den internationella marknaden då det är unikt för Sverige. Runda, tunga former kännetecknar barockt silver, ofta med svulstiga former och med fruktmotiv. Släktvapen och personliga texter var vanligt att gravera in. Lejonfötter är typiskt för stilen.

Supsked Henning Petri 1600-tal.

Rokokons lekande former och gustaviansk stramhet

På 1700-talet blev heminredning allt viktigare, där möbler och dekorationer skulle ta plats. Det var inte bara viktigt att uppvisa sin rikedom, utan också sin känsla för stil. Silversmidena tog böljande, svängande former med gravyrer av blommor och snäckformationer - rocailler. Formerna “dansar” under rokoko-perioden, med asymmetriska rörelser, och med lättare former än under barocken. En ståtlig rokokokandelaber skvallrade om flärd och trendkänsla i både samtidens, liksom nutidens inredningar. Även smycken och stenberikade dosor är eftertraktade från denna period.

1700- och 1800-talet var mästarnas tid, och de levde som kändisar under sin samtid. Håll därför utkik efter mästarstämplar när du söker nya silverföremål!

Under den gustavianska perioden följde formspråket rakare linjer, med lite diskretare detaljer i fokus. Bårder, festoner, facettstavar, rosetter och bladformer, med små och nätta kulfötter är typiskt för gustavianskt silver. Håll utkik efter den “löpande hunden”!

Vinbägare med löpande hund, Edward & John Barnard, London 1864.

Borgarnas 1800-talssilver

Från 1800-talet blev tillgängligheten av svenskt silver större, efter brytningar ur Falu koppargruva och Sala silvergruva. Potatisen kom till Sverige, jordbruken blev starkare och fler familjer hade råd med bordssilver. Det borgerliga livet var inne, och silvret var inte nödvändigtvis centrerat kring högre stånd. Det släta formspråket följer med in i Karl Johan-perioden, men med bulligare former. Handtagen på kannor och skålar har ofta lekfullt svängda former. Motiv från antiken blir modernt igen, med lejonhuvuden, solfjädrar, paljetter och delfiner. Lyran är vanligt förekommande på silver, såväl godronnering.

Modernt, kantigt och blankt

Under nästa sekelskifte flyttades pengarna ännu längre ut från adeln och ut i landets många hörn. Takten av modet svängde allt snabbare, och modeenliga inredningsdetaljer stod i trendiga rum. Att vara aktuell med den senaste trenden var av vikt för många köpare. På 1920-talet hade silversmidet nya glada dagar, med Art Deco-smycken och klassicistiska gravyrer. Funktionalismens bar- och serveringsredskap är populära på dagens marknad.

Sigurd Persson, Sigvard Bernadotte och Wiwen Nilsson är hushållsnamn för många av dagens köpare och samlare, och genererar höga summor på båd den svenska och den internationella marknaden.

© Stockholms Auktionsverk

Se upp för blandningar och repor

Ibland är silverljusstakar tillverkade i flera delar, med lös fot eller ljusmanschetter. Kontrollera att stämplarna stämmer överens på de olika delarna, de ska vara genomgående tidsenliga.

Håll koll på patinan.

Silver är ett mjukt och levande material, där patina berättar om hur föremålen har använts och putsats, och hur ofta. Repor är inte att föredra och påverkar värdet negativt.

Dryckeskanna barock 1600-tal.

Gustaviansk kaffekanna 1700-tal.

Ljusstakar Karl-Johan 1800-tal.

Vad visar stämplarna?

Sten Sture den äldre införde 1485 ett kontrollsystem för ädelmetaller. I Sverige har vi därför varit duktiga på att stämpla vårt silver. Genom att tyda stämplarna kan vi ta reda på mycket information om silverföremålet. Att kunna utläsa dem på frihand är ett expertutdrag, men vi kan däremot läsa innantill genom att slå i böcker och register. En samlare av antikt silver bör äga “Svenskt Silversmide” (1520-1850), för att kunna identifiera stämplarna under sitt silver. Det går även att hitta information på internet men bokverk är att föredra.

Börja med årsstämpel

Årsbokstaven är en bokstav i kombination med en siffra som visar tillverkningsåret. Detta berättar helt enkelt vilket år som föremålet är tillverkat. D8 betyder till exempel 1930. Årsbokstäverna är samma för både silver, guld, platina och även tenn.

Silverhalt och kattfoten

100% silver är för mjukt för att arbeta med, därför krävs en legering, en blandning av metaller. Finhaltstämpeln garanterar att andelen silver är tillräckligt hög genom att ange vilken silverhalt föremålet innehåller. Finhalten anges i tusendelars renhet. Vanligast i Sverige är stämpeln 925, 925/1000-delars renhet, dvs. 92,5% silver. Detta kallas i folkmun för “sterlingsilver.” Äldre silver har ofta en tusenhalt på 800-830/1000. Utomlands är det vanligt med lägre silverhalter. Bild: Stämpel: 925

Stämpeln med de tre kronorna kallas allmänt för en kattfotstämpel. Det är en också kontrollstämpel som visar att silvret håller rätt silverhalt, och används på silver efter 1754. Kattfoten kom till för att gemene man skulle förstå att silvret var äkta. Kattfoten kan sägas vara Sveriges äldsta konsumentskydd.

Innan kattfoten användes åldermansrankan i kombination med en stadsstämpel. Det är egentligen en utkarvad slinga, snarare än en stämpel. Man gjorde detta för att probera - alltså att kontrollera silverhalten. En charmig detalj på äldre silver!

Åldermansranka.

Den så kallade kattfoten.

Svensk importstämpel (tre kronor i oval).

Stadsstämpeln

Stadsstämpel berättar i vilken stad föremålet är tillverkat. Mariafiguren visar exempelvis att föremålet är tillverkat i Mariefred. Silver från Stockholm är märka med St Erik-symbolen. Stadsstämpeln kan synas på föremål efter 1596. Mellan 1689 och 1754 fungerade den som kontrollstämpel. Ortsmärket är ett frivilligt märke och förekommer inte alltid. Stadsstämpeln kan ofta skilja sig lite i utseende beroende på vilken tid stämpeln är från.

S:t Erik 1700-tal.

S:t Erik 1800-tal.

S:t Erik 1900-tal.

Namnstämpel och mästarstämpel

Namnstämpeln avslöjar vem silversmeden är. Den stämpeln kan variera från att visa hela namnet, men vanligast i form av initialer. I de flesta fall behöver man läsa innantill i stämpelregister för att förstå dessa.

Gustav Möllenborg till exempel stämplade både med helt namn och initialer. Det kan ibland bero på vilken typ av föremål det är. Ett större föremål kan det lämpa sig att skriva ut hela namnet då det finns plats, bestick är lämpligare att stämpla med initialer.

På modernt silver är det vanligt att formgivarens signatur även finns utskriven som en stämpel.

Mästarstämpeln ersatte den äldre bomärkesstämpeln och de första initialstämplarna dök upp redan på slutet av 1500-talet. (För skånska smeder trädde detta i kraft 1445).

Initialstämpel Gustaf Möllenborg (GM)

Namnstämpel Gustaf Möllenborg.

Wiwen Nilssons signatur.

Silver har idag ett stort värde mycket tack vare att materialvärdet är högt. Så högt att det många gånger är högre än antikvärdet. Silver från 1600-tal och 1700-tal eller högklassigt designsilver går idag för höga belopp. Fyndchans finns dock på silver från 1800-talet. Det går att köpa stora vackra bägare från 1800-talets första hälft för ett par tusenlappar. Antikviteter i ädelmetall som kostar marginellt mer än vad materialet i sig är värt. Utforska alla våra silverauktioner här nedan där du hittar allt från bägare, kaffeserviser, ljusstakar, bestick och mycket mer.