
Gastón Olaldes (1925-2003) styvdotter Amalia kunde knappt tro sina ögon när hon öppnade mappen med hans konstverk som hon hade fått efter hans död.
Gastón hade alltid satt stort värde på hennes konstnärliga öga och omdöme. När hon kom hem till Uruguay från Stockholm och hälsade på, med oljefärgstuber i väskan som Gastón hade beställt, uppstod varje gång lite av en ceremoni där Gastón ville visa verken som han hade arbetat med under året som gått, och höra vad hon tyckte om dem.
Men det här hade hon aldrig fått se. En mapp som dignade av teckningar fyllda av en flyhänt energi, mer spontana, friare och vildare än något annat i Gastón Olaldes repertoar.
Gastón Olalde var en bildad man vars liv kretsade kring det egna skapandet men även andras klassiska musik, litteratur och filosofi. Han föddes och levde i Montevideo, Uruguay. Liksom Piet Mondrian och Wassily Kandinsky kom han där på 1940-talet att verka tillsammans med den internationellt inflytelserike uruguayanske konstnären Joaquín Torres-Garcia, under flera år som elev och därefter som medlem i den av Torres-Garcia grundade konstnärsgruppen Taller Torres-Garcia (TTG) inom den modernistiska konstriktning som kallas universell konstruktivism. Ambitionen var att skapa en unik latinamerikansk modernism baserad på landets kulturella och historiska arv.
Efter Torres-Garcias död 1949 fortsatte Olalde att inom gruppen vidareutveckla sin läromästares konstnärliga idéer. 1956 var han en av medgrundarna till konstnärskollektivet Sotano Sur i Montevideo.
Gastón Olalde målade jämt. På vad som helst som fanns tillhands: dukar, pannåer, pastakartonger, cornflakes-paket… när han måste uttrycka sig fanns ingen tid, ibland heller ingen budget, för att leta efter det perfekta materialet. Han var sträng mot sig själv, en hel del gjordes om eller helt enkelt slängdes. Han var utforskande och ständigt sökande, arbetade utöver måleriet med exempelvis keramik och smycken. Stilen varierade från det figurativa till det mer frekvent abstrakta. Den gemensamma nämnaren var sökandet efter det exakta uttrycket. Gastón var metodisk i allt han företog sig, även hur han vilade siesta och pausade för att röka sina Gauloises. Inget förbisågs. Målningar fick ta den tid de behövde.
Gastón Olalde ställde ut i bland annat New York (Praxis), Barcelona (Galeria Dalmau) och EXPOBA (Buenos Aires). Hans oljemålningar har tidigare bjudits ut vid internationella kvalitetsauktioner jämte verk av Miró, Matisse och Warhol.
På Crafoord Stockholm är vi oerhört glada över att nu erbjuda ett sextiotal länge okända teckningar av Olalde och härmed kunna visa den sidan av en konstnär som var en betydande del av den progressiva konsten i Uruguay.