Vi har tyvärr inga föremål som matchar din sökning.
"Att se in i skålarna blev som upptäcktsfärder från öknens sträva och torra struktur in i den friska oasens överraskande färgrikedom."
Var i den svenska formhistorien ska man placera in Bengt Berglund? Han låter sig inte etiketteras hur som helst eller placeras in i fack vilka som helst.
Karriären började 1960 då han efter verkstadsskola, aftonskola och Konstfacksstudier värvades av Stig Lindberg till Gustavsberg och där fick en ateljé utan drejskiva. Han kavlade och knådade och pressade där in varierande mönster i sina alster. Det inledande citatet är hämtat ur Gösta Arvidssons praktbok om Gustavsberg och beskriver Berglunds egenartade skålar från ett 1960-tal som också förde med sig hans så kallade kultstenar med präglade citat och lagom suggestiva bilder på kubernas samtliga sex sidor. Skålarna, kuberna och särpräglade figurer positionerade honom som konsthantverkare och hans utställningar bemöttes övervägande positivt av kritikerna. Några mängder bruksgods blev det emellertid aldrig. Ett par serviser kan räknas in på hans CV men då givetvis inte utan knorr i form av de där egensinniga handtagen på serien Multum. Hans keramiska produktion kännetecknades av aparta, asymmetriska former som låg långt ifrån den alltmer rationaliserade fabriksproduktionen. Men parallellt med detta arbetade Berglund även med emaljer och det till den grad att fabriken tog fram en särskild - och mycket tidstypisk - etikett för hans artiklar. Och det är som emaljgrafiker vi möter honom när Auktionshuset Kolonn nu presenterar ett tema med 27 verk av Bengt Berglund. Här ställs vi betraktare inför hans lek med geometrin, vi får en återhållen dos av flower power och översköljs av starka färger utförda i en teknik som under ett par decennier spelade en betydelsefull roll i Gustavsbergs produktion.
Välkomna att upptäcka Bengt Berglund!
Vi har tyvärr inga föremål som matchar din sökning.