582. CARL LARSSON. "Lisbeth vid björken".

Olja på duk, 70 x 100 cm. Signerad CL inom cirkel och daterad 1910.

PROVENIENS

Privat samling, USA
Sothebys, "The Scandinavian Sale", London, 27 juni 2007.
Privat samling, Sverige

UTSTÄLLD
PetIt Palais, Paris, "Carl Larsson - L'imagier de la Suéde", 7 mars - 7 juni 2014.

LITTERATUR
Torsten Gunnarsson, Martin Olin m.fl., 2014, "Carl Larsson - L'imagier de la Suéde", avbildad sid. 137.
Ulwa Neegaard, Carl Larsson: signerat med pensel och penna, Stockholm, 1999, vol. II, s. 130, no. 1387.
Sothebys, "The Scandinavian sale", London, 27 juni 2007. Illustrerad i katalog s. 91.
Verket valdes ut att i "Le Monde", att få illustrera utställningen. "Carl Larsson - L'imagier de la Suéde", 2014.

I Sundbornsån, strax söder om Lilla Hyttnäs ligger Bullerholmen. Hit rodde den stora familjen Larsson under årets ljusa månader för att umgås ute i det fria. Här badade de, fiskade kräftor och hade picknick i hagen. I det monumentala verket “Frukost i det gröna” (1910-13) skildras en sådan sensommardag då bord och stolar har rotts över för en idyllisk familjemåltid ute i det gröna mellan de skira björkstammarna. Den näst äldsta dottern Lisbeth, står med drömskt blick lutad mot en vit björkstam en bit bort från den sorlande skaran. Snart är hon vuxen, och hennes far bävar för att hans flicka snart ska lämna det trygga familjelivet i Sundborn. Det aktuella verket “Lisbeth vid björken” har Carl Larsson med stor omsorg ägnat hennes person och uttryck. Det är ett oerhört vackert och finstämt porträtt av en av våra största porträttkonstnärer, som här i sin säkra måleriska teknik är påfallande modern.

Av Karin Larssons far, Adolf Bergöö, fick de unga makarna Larsson år 1888 stugan Lilla Hyttnäs i byn Sundborn i Dalarna. I denna natursköna miljö skulle familjen växa, och av de två artisternas skönhetssinne skulle hemmet bli till ett konstverk i sig. Karins stora förmåga att inreda med stark färg och egenkomponerade textilier samt tillvaratagandet av ljus och funktion, skapade en modern estetik. I enighet med samtidens längtan efter ett naturnära liv, levde och umgicks familjen lika mycket ute som inne. Det fanns många anledningar till att fira i Sundborn och runt måltider samlades man under lövverken, och friska blommor och blad fick alltjämt dekorera hemmet. Carl Larsson fann från början av 1890- talet sina motiv i denna sköna hemmiljö; där barn och hustru vande sig vid att stå modell, i lek och stillhet. Dessa “Sundbornsakvareller” spriddes genom publiceringarna “Ett hem” år 1899, “Spadarvet”, 1906 och “Åt solsidan”, 1910 , vilket gjorde familjeidyllen stilbildande i skapandet av 1900-talets naturnära stilideal. Carl Larsson bestämde sig på försommaren år 1910 att på samma tema, familjeidyllen i Sundborn, måla ett monumentalt friluftsmåleri i olja. Platsen skulle vara Björkhagen på deras kära Bullerholmen och tiden, en ljus sommarmorgon. De barn som hade börjat växa upp och var iväg blev ombedda att komma hem, och i augusti kunde picknicken förberedas. Att arbetet fortskred långt in på hösten kan man utläsa av några rader som Karin skrev till sin mor den 30:e augusti 1910: “Lilla Mor! Vi hafva haft så vackra höstdagar och jag har så särskilt fått njuta af de medan Carl velat ha sellskapsdam ute på Bullerholmen, där han håller på med en stor tafla.”Neergard, s.462. Efter hårt arbete och ett flertal studier hänger den slutliga versionen, “Frukost i det gröna” idag på Norrköpings konstmuseum.

Det aktuella verket “Lisbeth vid björken” är trots motivets plats i “Frukost i det gröna”, ett självständigt verk där Lisbeths så inlevelsefullt gestaltade ansikte dominerar duken. I hennes uttryck finns både drag av flicka och kvinna; profilen har skärpts men blicken bär fortfarande ett barns öppenhet. Med sitt ansikte riktat mot fjärran och med ett lätt leende på läpparna är Lisbeth försjunken i en inre tankevärld. I en vit klänning som anas under halsringningen, står hon lutad mot en lika vit och slät björkstam. Det är en av de björkar som skuggat hennes barndoms lek och som nu stöttar upp hennes markerade hjässa. De graciösa träden, som Carl Larsson gärna drogs till i sitt måleri, symboliserar vid tiden den norrländska rena naturen och blev allt mer förekommande i det nordiska måleriet efter sekelskiftet 1900. På andra sidan ån vilar det trygga hemmet i Sundborn med Stora Hyttnäs båthus i förgrunden. Byggnaderna är lysande av sin röda varma färg som reflekteras i flammande rörelser i vattnet. I motsats till ljuset i ”Frukost i det gröna” tyder de uppdrivna tonerna på att det är ett skymningsljus som vilar över motivet, snarare än ett morgonljus avslöjande gula sken. I denna gyllene timme, visas naturens färger i sin vackraste glans, björknävern blänker av ett blånat skimmer och utsikten bakom den unga kvinnans profil är stämningsfull. Den är utförd i ett sorts pointilistiskt manér med spår av penselns applicerande av små färgfält, en ism som befästes av Georges Seurat och dennes krets, och som hade stort inflytande på det postimpressionistiska måleriet.

Björkstammarna fördelar om en så vill, bildrummet i fält, vilket förstärker de enskilda delarnas betydelse och skapar en klarhet som finns både i den nordiska och i den japanska konsten, som Carl Larsson tog stort intryck av. Lisbeths förskjutna placering, mot den högre kanten, ger ett intressant modernt perspektiv som kan härledas till fotokonstens mer oväntade bildskärningar. Men det essentiella i verket, Lisbeths ansikte och de skira lövverken, är gestaltade på ett naturalistiskt sätt, perfekt återgivet i sina nyanserade, sammanhållna valörer. Löven tycks svaja i sin känslighet, och björknäverns böljande ådringar möter Lisbeths runda hårsvall i ett sublimt organiskt språk. Här råder en vacker själslig samvaro mellan människa och natur.

Dottern Lisbeth som var 19 år vid tiden för faderns projekt, stod tålmodigt modell denna sensommar och fick samtidigt en värdefull tid med sin far. I auktionens vackra porträtt av en kvinna i övergången från barn till vuxen syns en faders ömma blick. Carl Larsson följer med sin tids konstnärliga utveckling och har skapat ett sublimt personligt porträtt av sin dotter. Han har i verket förmedlat en känsla av förändring och faderlig ömhet med hjälp av sitt drivna färg- och formspråk. Lisbeths blick mot sin inre värld i samklang med naturens stämningsfulla skiftningar och nyanser, gör porträttet mångbottnat och framstående i Carl Larssons produktion och samtid.