49. FREDRIC LUDVIG RUNGS BORDSPENDYL TILL SIN DOTTER FREDRIKA ULRIKA RUNG, så kallad "Pendule portique", högklassigt sengustavianskt stockholmsarbete, tillverkad Fredric Ludvig Rung (1758-1837, kunglig hovciselör 1779, gördelmakarmästare 1788).

Matterade och polerade brännförgyllda monteringar, Gammelklitt porfyr från Elfdals Porphyrverk, urtavlan signerad Rydberg Stockholm (Johan Rydberg, urmakare i Stockholm verksam i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet), lunettformad fotplatta på klotfötter, offeraltare med akroterion och flammande låga, släta pelare med monteringar, pendel med Apollons ansikte i strålglans, krönplatta med fransbård och pinjekottar, helförgyllt urhus med lagerkrans, urtavlan emaljerad med arabiska siffror, krönt av urna i carraramarmor med hänklar och kedjor, hel- och halvslag, pendel och dragnyckel medföljer, höjd 50, 24 x 14 cm

Jämför närmast identisk bordspendyl med Gammelklitt från Elfdals Porphyrverk, av Fredric Ludvig Rung, i Nationalmuseums samlingar, NMK 163/2019; jämför snarlik bordspendyl med Blybergsporfyr från Elfdals Porphyrverk, i Nordiska Museets samlingar, NM.0217516A-B

PROVENIENS: Hovciselören Fredric Ludvig Rung (1758‑1837), gift 1800 med Sophie Ulrika Pfeffer (1776-1854), Stockholm
därefter i gåva till deras dotter Fredrika Ulrika Rung (1807-1896), gift med kyrkoherde Daniel Malmberg, Stockholm
genom arv deras dotter Sofia Fredrika Malmberg (1847-1944) gift med hovpredikant Carl Gustaf Ljungman (1845-1886), Stockholm
genom arv deras son docent Waldemar Liungman (1883-1978) gift med Annie Tyra Augusta Hasselblad (1887-1971), Djursholm
genom arv deras dotter Sigbrit Liungman-Edman (1920-2013), Vallentuna
genom gåva 2005 till nuvarande ägare

LITTERATUR: Uppsala Auktionskammare, Internationell kvalitetsauktion, hösten 2021, nr 516, jämför "Det Rungska Garnityret", bestående av snarlik bordspendyl, ett par kandelabrar och ett par saltkar, graverade F. Rung fec., klubbat för 1.475.000 kr. Proveniens Fredric Ludvig Rungs äldsta dotter Eva Sophia Rung (1802-1888), gift Nyström

Under den gustavianska eran skapades några av de mest högklassiga brännförgyllda föremålen någonsin i Sverige. Den svenska tillverkningen var hantverksmässig och i korta serier som ofta var unika beställningsarbeten, medan parisverkstädernas produktion var mer omfattande och av mer varierande beskaffenhet. I Sverige var de dyrbara bronserna förbehållna det absoluta toppskiktet inom kungahuset och högadeln. Kostnaderna för att låta tillverka brännförgyllda föremål var hög både ekonomiskt och för dem som utförde den farliga processen att förgylla med kvicksilver.

Enligt familjetraditionen gav Rung sina döttrar varsin bordspendyl av den modell som auktionens version representerar, denna uppgift har under senare år bekräftats genom försäljningen av "Det Rungska Garnityret" på Uppsala Auktionskammare hösten 2021. I garnityret ingick en mycket snarlik bordspendyl i Blybergsporfyr, med ett urverk tillverkat av Johan Rydberg, samt en obruten proveniens från Fredric Ludvig Rung till hans äldsta dotter, Eva Sophia Rung (1802-1888) och fram till våra dagar. Nu får vi ytterligare ett bevis för att familjetraditionen stämmer, genom den bordspendyl som gavs av Rung till hans tredje dotter, Fredrik Ulrika Rung (1807-1896), varefter den gått i arv genom generationer till 2005 då den dåvarande ägarinnan överlät densamma i gåva till nuvarande ägaren som ett uttryck av tacksamhet och uppskattning.

Det är utan tvekan ett sällsynt tillfälle att förvärva ett stycke högklassig svensk konsthantverkshistoria genom sin obrutna proveniens från tillverkningstiden omkring år 1800. Bordspendylen utgör ett tydligt exempel på den inhemska tillverkning som snabbt kom till stånd i spåren av slottsbyggnadsprojektet i Stockholm. Här får vi ett konkret bevis på de svenska hantverkarnas skicklighet, med den raffinerade kombinationen av vacker Gammelklitt porfyr, framställd vid Elfdals Porphyrverk, och högklassiga bronsmonteringar av Fredric Ludvig Rung, som utgör en utsökt balanserad helhet av internationellt jämförbara mått.

Fredric Ludvig Rung föddes den 20 juli 1758 i Stockholm och var son till gördelmakaråldermannen Fredrik Rung och hans maka Anna Sophia Weser. Sannolikt fick Rung sin första praktiska skolning i faderns verkstad, men förmodligen bör de verkstäder som var knutna till slottsbyggnadsprojektet i Stockholm ha varit ett naturligt inslag i Rungs utbildning. Omkring 1780 startade Rung sin utländska studieresa, som tog honom till Tyskland, Holland, Frankrike och avslutningsvis England. Han beskriver själv mycket förnöjd sin parisvistelse: "med tillträde och tillfälle att hos den förnämsta konstnären i denna genre, oavbrutet i 3ne års tid fullfölja mina kunskaper". I samband med Gustav III:s besök i Paris 1784, erhöll Rung en resepension av kungen för att kunna fortsätta studierna.

Åter i Sverige 1787 fick Rung beställningar av kungen för bland annat inredningen av paviljongen vid Haga. Hans mest kända arbete, ett par appliquer i stort format, levererades 1791 till biblioteket i kungens paviljong. Med utgångspunkt från Louis Masreliez ritning för rummet skapade Rung ett mästerverk inom svensk bronsgjutning. Genom sin internationella stil och ypperliga kvalitet blev Rung flitigt anlitad av kungahuset, han var de facto den första riktigt namnkunniga svenska mästaren inom sitt skrå och blev viktig för den fortsatta utvecklingen inom brännförgyllda bronser.