)
Grafik är ett område inom auktioner som många tycker kan verka lite läskigt att ge sig in och handla i. Vad betyder egentligen alla olika uttryck, trycktekniker och de olika upplagorna? Men faktum är att det inte behöver vara så krångligt som det låter. Dessutom är det en kategori som innehåller många fynd och prisvärda köp. För den som har lite känsla, tålamod och skaffar sig kunskap så finns alla möjligheter att bygga upp en riktigt fin samling grafik med kända konstnärer för en i sammanhanget väldigt rimlig summa.
Många avfärdar tyvärr grafik som "tryckt konst" utan att förstå arbetet och hantverket bakom. Därför är det viktigt att skaffa sig kunskap om de olika trycktekniker som finns och hur dessa fungerar och påverkar konstverkets utseende. Det finns en uppsjö olika grafiska trycktekniker men vi ska här gå igenom de 4 vanligast som dyker upp på auktioner.
Vad säger signaturen
Det kanske viktigaste att ta reda på när man har ett grafiskt blad framför sig är att ta reda på vem konstnären är. Vissa signaturer kan vara väldigt lätta att läsa ut medan andra är desto svårare. Klarar man inte själv att läsa ut signaturen så kan man vända sig till ett auktionshus för en kostnadsfri värdering och då förhoppningsvis få reda på vem konstnären är.
Picasso, Pissarro eller Pizarro?
Förutom konstnären är det också viktigt att ta reda på vilken teknik det grafiska bladet är utfört i. Här går vi igenom fyra av de vanligaste teknikerna som förekommer på auktionsmarknaden.
Etsning
Etsning är egentligen ordet för själva tekniken men även konstverket brukar kallas för en etsning. Tekniken är en så kallad djupgrundsteknik vilket innebär att de partier som bär färg i trycket utgörs av urgröpta partier. Dessa urgröpningar kan ha uppstått på både mekanisk och kemisk väg. Etsning är exempel på ett djuptryck som har uppstått på kemisk väg.
Från en början har konstnären en kopparplåt som stryks med till exempel vax. Sedan tas en etsnål och konstnären börjar rista ut motivet på plåten. Sedan används en syra, till exempel salpetersyra, för att fräta in motivet i plåten. När detta är klart så gnider man in plåten med svärta och torkar av så att svärtan bara är kvar i det urgröpta motivet. Sedan är bilden redo att tryckas.
En term som är viktig att ha koll på när det gäller etsningar är "état". Det kan nämligen vara så att efter att ha tryckt ett antal exemplar av bilden så väljer konstnären att göra några små förändringar i tryckplåten och därefter trycka fler bilder med dessa förändringar, då blir det ett nytt état. Ett bra exempel är Anders Zorn som kanske är Sveriges främsta etsare. Hans etsningar finns ofta i flera olika état.
Måttet på en etsning benämns alltid som plåtstorlek och man tar då måttet längst ut vid den kant som etsningsplåten har avgett.
Ofta lät konstnärer även etsa in sin signatur i plåten vilket då brukar benämnas som "signerad i plåten". Konstnären lät oftast även handsignera sina blad. Ett handsignerat blad är generellt dyrare än ett blad som bara har en plåtsignatur. Etsningar är idag väldigt prisvärda troligtvis för att de uppfattas som lite mörka och dystra. När det gäller svenska konstnärer så är Anders Zorn dyrast men även här kan du hitta ett fint blad för omkring 5000 SEK. En etsning av en storhet som Carl Larsson går att hitta för 2-3000 SEK och ett riktigt köptips är etsningar av Axel Fridell, en av Sveriges främsta grafiker någonsin. Hans blad "Mr Simmonds" hett eftertraktat och kostar omkring 100 000 SEK medan hans övriga blad kostar mellan 500-5000 SEK.
Kopparstick
Även kopparstick är en djupgrundsteknik som dock är mekanisk. Motivet på bilden ristas in i en kopparplåt med hjälp av en gravyrstickel. När motivet är färdigt så valsas färg över plåten och man genomför ett tryck på papper. Viktigt att komma ihåg att bilden på pappret blir som en spegelbild av den inristade bilden så det gällde att tänka till innan konstnären började rista.
Kopparstick var framförallt väldigt vanligt under 1500/1600/1700-tal och användes ofta i bokverk för att göra avbildningar. Även för kartor har kopparstick varit en ofta använd teknik.
Idag är antika kopparstick kanske den mest prisvärda grafiska konsten som finns. Det går att finna kopparstick från 1500-tal för någon enstaka tusenlapp och blad från 1700-talet behöver inte kosta mer än en hundralapp eller två.
Träsnitt
Träsnittet är exempel på en tryckteknik där det blir ett så kallat högtryck vilket innebär att bildens färger kommer från de upphöjda delarna av tryckytan. Till skillnad från etsning och kopparstick där det är de nedsänkta delarna som gör trycket.
Man använder sig helt enkelt av längdträstockar där motivet skärs ut. Det finns två olika trycktekniker när det gäller träsnitt. Dels den vanligaste som kallas för flerstocksmetoden. Man har flera stockar som används och var och en bidrar då med en färg.
Den andra metoden är enstocksmetoden vilket då innebär att man använder en och samma stock för alla färger. Man börjar med den ljusaste eller mest utbredda färgen och trycker hela upplagan. Sedan tar man den näst mest utbredda färgen eller näst ljusaste och jobbar sig igenom alla färger som bilden kräver. Nackdelen med detta är att när man väl gjort alla färger så går det inte att göra fler tryck om man så skulle vilja.
En av de kanske mest kända svenska konstnärerna att använda sig av träsnitt var Svenolov Ehrén känd för sina stämningsfulla Stockholmsskildringar. Även Lars Lerin har jobbat med träsnitt.
Japanska träsnitt
De träsnitt man dock oftast ser på svenska auktioner är japanska träsnitt med motiv från japanska legender, teateruppsättningar, samurajer och sumobrottare. Dessa är gjorda med flerstocksmetoden med skillnaden att man har använt vattenbaserade färger likt akvarellfärger. Då vattenbaserade färger är lite svårare att jobba med så används tunt så kallat japanpapper för dessa träsnitt vilket gör att man kan se igenom pappret och följa hur trycket artar sig.
Dessa träsnitt användes också för att illustrera böcker. Under 1800-talets slut och 1900-talets början spred sig en japoniserande våg över Europa och många träsnitt importerades av samlare och konstnärer som inspirerades av dem.
Japanska träsnitt kan idag kosta allt från någon hundralapp till miljontals kronor för rätt exemplar.
Litografi
Den överlägset vanligaste grafiska metoden. Det litografiska trycket grundar sig på att vatten och fett avvisar varandra vilket innebär att det inte behövs några nivåskillnader i trycket. Det blir ett så kallat plantryck.
Som tryckplåt användes en sten eller helt enkelt en plåtbit. Ytan korneras och avfettas innan och sedan kan konstnären rita motivet direkt på plåten alternativt överföras med transferpapper eller fotomekaniskt.
En stor mängd konstnärer under 1900-talet har haft en betydande produktion av färglitografier såsom Madeleine Pyk, Peter Dahl, Lennart Jirlow, Lennart Rodhe, Pierre Olofsson och många fler.
Är bladet numrerat?
Grafisk konst skiljer sig från måleri på den punkten att det nästan alltid framställs flera exemplar av verket. Upplagorna kan variera från något tiotal till flera tusen men det vanligaste för en litografi till exempel är en upplaga på kanske 200-300 blad ungefär. Etsningar brukar generellt ha lite färre exemplar.
Utöver den vanliga numrerade upplagan så gjordes även mindre serier vid sidan om dessa och dessa kan kallas lite olika:
Provtryck
Provtryck, ibland bara märkt PT. Precis som det låter, ett tidigt prov av trycket som istället för att kasseras "numrerades" och oftast gavs till konstnären eller andra som varit inblandade i processen. Dessa har generellt lite lägre värde än den numrerade upplagan.
EA
EA eller Épreuve d'artiste är konstnärens egen upplaga. Även dessa gjordes tidigt i tillverkningsprocessen och behölls sedan av konstnären själv, antingen för försäljning eller för gåvor. Bladen är ibland märkta bara EA utan någon indikation om hur många som gjordes och ibland EA och så en upplaga med romerska siffror medan den vanliga upplagan märks med arabiska siffror.
HC
HC från franskans hors commerce. Traditionellt sett en upplaga som ej var tänkt att säljas utan användas vid utställningar och liknande. Även här kan det förekomma exemplar med både numrering med romerska siffror och exemplar helt utan numrering.
Hur är skicket?
När du ska handla grafik är det väldigt viktigt att du kollar noga på skicket. Många äldre grafiska blad har varit dåligt ramade där kartongen inte har varit syrafri. Detta har lett till att bladet har gulnat och fått fläckar. Grafisk konst är dessutom känsligt för fukt.
Carl Larsson
Carl Larsson-etsningen här intill är ett exempel på ett blad som farit illa. För en kunnig person kan det gå att få bladet fint igen men det kan ta tid och vara kostsamt.
Så var noga med att examinera bladet så gott det går och vid behov rama om det.
)
)