Axel Einar Hjorth var en svensk möbelarkitekt och formgivare.
Han växte upp under fattiga förhållanden i Norrköping och blev som 12-åring placerad i fosterhem. När han var tjugo år flyttade han till Stockholm för att studera arkitektur och design vid Högre Konstindustriella Skolan, men tvingades hoppa av två år senare efter att hans fosterpappa avlidit.
Fåtöljer för Bodafors, 1920-tal.
I oktober 1927 blev han anställd som chefsarkitekt på NK. Tidigare hade NK mestadels tillverkat stilmöbler, men ville nu förnya och modernisera utbudet. För NK gjorde Axel Einar Hjorth många inredningsprojekt för både privatbostäder i Stockholm och offentliga miljöer, bland annat Tössebageriet och Café Corso på Stadsbiblioteket. En del internationella köpare tillhörde kundkretsen, såsom shahen av Persien, som 1933 beställde två tågvagnar av NK.
Soffan "Utö" från sportstugeserien, NK, 1930-tal.
Axel Einar Hjorths formgivning inspirerades bland annat av fransk Art Déco och neoklassicismen, och han blev en av de främsta att anamma den nya stilinriktningen Swedish Grace. Ibland fick hans säregna stil dock kritik för att vara alltför luxuös för dåtidens ideal. Merparten av NK:s produktion bestod under 1920- och 30-talen av dyra möbler i exklusiva träslag med ädelmetaller.
Stolen "Lovö" från sportstugeserien.
Idag klubbas föremål av Axel Einar Hjorth ofta för höga summor på auktion, både vad gäller hans möbler i Swedish Grace och de rustika sportstugemöblerna.