Signerad och daterad Carl Johan De Geer 1999 a tergo. Olja på pannå, 141,5 x 98,5 cm (inklusive ram).
FOKUS - Carl Johan De Geer
Uppsala Auktionskammare presenterar ett av den svenska efterkrigstidens mest egensinniga och mångdimensionella konstnärskap: Carl Johan De Geer (f. 1938) - konstnär, fotograf, formgivare, filmskapare, textilpionjär och författare. Få svenska konstnärer har med samma kraft och konsekvens brutit ner gränserna mellan konst, politik och vardagsliv. De Geers verk rör sig ledigt mellan måleri och litografi, textil och fotografi, film och litteratur - alltid med samma nyfikenhet, lekfullhet och kritiska skärpa.
Uppvuxen i en aristokratisk familj, med rötter i en av Sveriges mest namnkunniga adliga släkter, vände han tidigt ryggen åt sin bakgrund. Studierna vid Konstfack 1959–1962 blev början på ett livslångt ifrågasättande av smak, klass och makt, och när 1960-talet gick mot sitt mest turbulenta skede stod De Geer i centrum för den radikala kulturrevolution som formade en helt ny svensk offentlighet.
Hans genombrott kom med det numera ikoniska verket Skända flaggan (1967), där konst och politik möttes i en bild som utmanade både nation, konstbegrepp och norm. Verket beslagtogs av polis och brändes, men blev snart en symbol för konstnärlig frihet och civil olydnad. Samma kompromisslösa ton präglar hans medverkan i den satiriska tidskriften Puss (1968–1973), där samhällskritik och anarkistisk humor förenades i collage, teckningar och foto. I tv-serien Tårtan (1972–73) som De Geer skapade tillsammans med Håkan Alexandersson, fördes samma anda genom televisionen in i landets vardagsrum i en absurd och poetisk revolt mot konventionen.
Men De Geers konstnärskap är lika mycket en kärleksförklaring till vardagen som en uppgörelse med den. Som medgrundare till 10-gruppen (1970) kom han att förändra svensk formgivning i grunden. Hans textilmönster - storskaliga, färgstarka och med en självklar blandning av lekfullhet, linje och precision - flyttade konsten från gallerierna till hemmen, skolorna och de offentliga rummen. Få har som De Geer lyckats göra mönstret till ett språk i sig, där form, färg och politik möts i det mest vardagliga av material. I denna temaauktion återfinns även möbler klädda i De Geers textilier - en påminnelse om hur helgjutet hans konstnärliga universum är.
Fotografiet utgör ett parallellt och djupt personligt spår i De Geers konstnärskap. I serien Masker (1966, utgiven 2010) iscensätter han och hans krets lek, identitet och förklädnad i det egna vardagsrummet i Bromma - ett slags visuell essä över 1960-talets fria kulturklimat. Serien fångar något djupt svenskt i brytningen mellan det privata och det politiska, det ironiska och det innerliga, det finkulturella och det parodiska. På samma sätt blev boken och dokumentärfilmen Med kameran som tröst (1980) och Med Kameran som tröst. Del 2 (2004) ett självporträtt i tidens skugga: bilder som skärskådar en klassresa åt båda håll, vardag, lek, uppror och sårbarhet, med en blick som växlar mellan ömhet och skoningslöshet.
I måleriet och grafiken återkommer dessa teman i nya former och De Geers bildvärld rör sig mellan det direkt agitatoriska och det lyriskt poetiska. I grafiska verk som Skända flaggan och Skyldig till vad? finns den politiska affischens direkta slagkraft, medan målningar som Asplunds arbete, Asplunds turkiska meditation och Det perfekta rummet speglar hans intresse för arkitektur, rumslighet och struktur i ett mer meditativt utforskande av formens och skalans möjligheter. Serien Asplund, uppkallad efter arkitekten Gunnar Asplund, visar hur De Geer i sitt sena måleri förenar konstruktiv komposition med personlig symbolik.
De Geers betydelse sträcker sig långt bortom en enskild konstform och han har kommit att förkroppsliga hela den svenska avantgardismens fria och lekfulla anda. År 2017 tilldelades Carl Johan De Geer regeringens medalj Illis quorum “för enastående konstnärskap som förnyat och berikat svenskt kulturliv.”
Uppsala Auktionskammares temaauktion speglar hela bredden av Carl Johan De Geers konstnärskap: målningar, litografier, fotografier, möbler och textilier, från vardag till politik, från svartvitt till färgexplosion. En samling som inte bara visar De Geers konstnärliga mångfald, utan också hans okuvliga tro på konstens frihet, och på den lekande människans rätt att aldrig sluta ifrågasätta sin tid.
Smärre rispor och märken.
Har du något liknande att sälja? Gör en kostnadsfri värdering!
Signerad och daterad Carl Johan De Geer 1999 a tergo. Olja på pannå, 141,5 x 98,5 cm (inklusive ram).
FOKUS - Carl Johan De Geer
Uppsala Auktionskammare presenterar ett av den svenska efterkrigstidens mest egensinniga och mångdimensionella konstnärskap: Carl Johan De Geer (f. 1938) - konstnär, fotograf, formgivare, filmskapare, textilpionjär och författare. Få svenska konstnärer har med samma kraft och konsekvens brutit ner gränserna mellan konst, politik och vardagsliv. De Geers verk rör sig ledigt mellan måleri och litografi, textil och fotografi, film och litteratur - alltid med samma nyfikenhet, lekfullhet och kritiska skärpa.
Uppvuxen i en aristokratisk familj, med rötter i en av Sveriges mest namnkunniga adliga släkter, vände han tidigt ryggen åt sin bakgrund. Studierna vid Konstfack 1959–1962 blev början på ett livslångt ifrågasättande av smak, klass och makt, och när 1960-talet gick mot sitt mest turbulenta skede stod De Geer i centrum för den radikala kulturrevolution som formade en helt ny svensk offentlighet.
Hans genombrott kom med det numera ikoniska verket Skända flaggan (1967), där konst och politik möttes i en bild som utmanade både nation, konstbegrepp och norm. Verket beslagtogs av polis och brändes, men blev snart en symbol för konstnärlig frihet och civil olydnad. Samma kompromisslösa ton präglar hans medverkan i den satiriska tidskriften Puss (1968–1973), där samhällskritik och anarkistisk humor förenades i collage, teckningar och foto. I tv-serien Tårtan (1972–73) som De Geer skapade tillsammans med Håkan Alexandersson, fördes samma anda genom televisionen in i landets vardagsrum i en absurd och poetisk revolt mot konventionen.
Men De Geers konstnärskap är lika mycket en kärleksförklaring till vardagen som en uppgörelse med den. Som medgrundare till 10-gruppen (1970) kom han att förändra svensk formgivning i grunden. Hans textilmönster - storskaliga, färgstarka och med en självklar blandning av lekfullhet, linje och precision - flyttade konsten från gallerierna till hemmen, skolorna och de offentliga rummen. Få har som De Geer lyckats göra mönstret till ett språk i sig, där form, färg och politik möts i det mest vardagliga av material. I denna temaauktion återfinns även möbler klädda i De Geers textilier - en påminnelse om hur helgjutet hans konstnärliga universum är.
Fotografiet utgör ett parallellt och djupt personligt spår i De Geers konstnärskap. I serien Masker (1966, utgiven 2010) iscensätter han och hans krets lek, identitet och förklädnad i det egna vardagsrummet i Bromma - ett slags visuell essä över 1960-talets fria kulturklimat. Serien fångar något djupt svenskt i brytningen mellan det privata och det politiska, det ironiska och det innerliga, det finkulturella och det parodiska. På samma sätt blev boken och dokumentärfilmen Med kameran som tröst (1980) och Med Kameran som tröst. Del 2 (2004) ett självporträtt i tidens skugga: bilder som skärskådar en klassresa åt båda håll, vardag, lek, uppror och sårbarhet, med en blick som växlar mellan ömhet och skoningslöshet.
I måleriet och grafiken återkommer dessa teman i nya former och De Geers bildvärld rör sig mellan det direkt agitatoriska och det lyriskt poetiska. I grafiska verk som Skända flaggan och Skyldig till vad? finns den politiska affischens direkta slagkraft, medan målningar som Asplunds arbete, Asplunds turkiska meditation och Det perfekta rummet speglar hans intresse för arkitektur, rumslighet och struktur i ett mer meditativt utforskande av formens och skalans möjligheter. Serien Asplund, uppkallad efter arkitekten Gunnar Asplund, visar hur De Geer i sitt sena måleri förenar konstruktiv komposition med personlig symbolik.
De Geers betydelse sträcker sig långt bortom en enskild konstform och han har kommit att förkroppsliga hela den svenska avantgardismens fria och lekfulla anda. År 2017 tilldelades Carl Johan De Geer regeringens medalj Illis quorum “för enastående konstnärskap som förnyat och berikat svenskt kulturliv.”
Uppsala Auktionskammares temaauktion speglar hela bredden av Carl Johan De Geers konstnärskap: målningar, litografier, fotografier, möbler och textilier, från vardag till politik, från svartvitt till färgexplosion. En samling som inte bara visar De Geers konstnärliga mångfald, utan också hans okuvliga tro på konstens frihet, och på den lekande människans rätt att aldrig sluta ifrågasätta sin tid.
Smärre rispor och märken.
Har du något liknande att sälja? Gör en kostnadsfri värdering!
Ange din plats för att se transportalternativ och priser.
Försök igen om en liten stund. Om det fortfarande inte fungerar, kontakta vår support.