Diamanterna slipades tidigare i mera fyrkantiga former tills de blev rundare under 1800-talet och
symmetrin förbättrades. De två optiska egenskaperna som gör diamanten så speciell är briljans och
dispersion, och dessa påverkas av slipningsformen. Briljans innebär förmågan att återspegla
inkommande ljus tillbaka till åskådarens ögon och dispersion innebär att vitt ljus bryts upp i
regnbågens färger. De gammalslipade diamanterna har högre dispersion och aningen mindre briljans
än dagens briljantslipade diamanter. Deras charm ligger i de fantastiska färgblixtarna de
åstadkommer och i deras unika handslipade former.