526. ÅRSTAFRUNS KABINETTSKÅP, karolinsk barock, 1700-talets första kvartal, träskuren dekor, stomme i ek och furu, svärtat och bronserat.

Invändigt med målade initialer MHR (Märta Helena Reenstierna) samt adliga ätten Reenstiernas vapensköld (nr 818) och datering 1799, inredning med 10 lådor, invändigt klädda med papper, beslag i mässing, höjd 24, 33,5 x 19 cm

Stockholms Auktionsverk tackar författarinnan och historikern Kristina Ekero Eriksson för värdefulla bidrag i samband med katalogiseringen

PROVENIENS: Märta Helena Reenstierna (1753-1841), Årsta gård, Brännkyrka socken, Stockholms stad

Årstafruns kabinettskåp

Tisdag 5 februari 1799 "Frosten var terrible. Vår Målare var ännu tillika med Snickaren borta och förmodligen söpo de begge af hjertans grund." Orden är hämtade ur en av den sengustavianska tidens viktigaste källor till vardagslivet i 1700-talets Stockholm, Årstafruns dagbok. Under de första vintermånaderna år 1799 var kölden hård och höll huvudstaden i ett järngrepp. Ute på Årsta gård höll Märta Helena Reenstierna på att renovera några av rummen i hemmet som hon skapat tillsammans med sin man ryttmästaren Christian Henrik von Schnell.

Bördig från Hovs socken i Västergötland, bodde Reenstierna en period i trakten kring Skillingaryd i Småland innan hon 1772 flyttade till Stockholm. Efter två år i huvudstaden träffade hon ryttmästaren von Schnell, på en bal fettisdagen 1774, och året efter gifte sig paret. Christian Henrik ägde sedan tidigare Årsta gård, vilket sedermera kom att intimt förknippas med Årstafrun. Under åren 1793-1839 skrev Märta Helena så gott som dagligen dagbok om sitt liv, händelser och upplevelser och inte minst väder och vind, originalet finns sedan 1946 bevarat i Nordiska Museet.

Nyårsdagen 1799 skriver hon: ”Denna dagbok, öfver de händelser som uti min lilla Sphère vid Årstad förekomma, tillika med väderlekens omskiften, för hvarje dag, Sysslor, främmande, resor, visiter, hälsa och opassligheter etc.” Under de första vintermånaderna det året lät Märta Helena renovera förmaket och sängkammaren, vilket beskrivs i dagboken. Förutom att henne hantverkare förmodligen ägnade sig åt dryckenskap tisdag 5 februari så kom konstnären Pehr Estenberg och åt middag med efterföljande hetvägg, Estenberg hade året innan utfört den så kallade "Årstatavlan".

Framåt helgen, lördag 9 februari, hade målaren återupptagit sitt arbete vilket noteras i dagboken: "Målaren grundmålade hvarjehanda meubler." Följande vecka, tisdag 12 februari: "Åter tiltog en lika grym köld samt snöyrade och stormade mot aftonen. Factor Bille var här för- och gamle skrädarn Sandman eftermiddagen, men bortgingo emot vanligheten snart, i anseende till skräp och luckt uti rummen, emedan nu Panelet med mera målades uti blå kammaren." I slutet av samma vecka, fredag 15 februari: "Man vet eij exempel på en dylik sträng köld. Änteligen var nu blå kammaren så färdig samt stolar och Panel målade att man fick låta därstädes skura och putsa samt å nyo upsätta gardiner men just då man dermed sysselsattes hitkom Herr Kindberg med Klockaren Flyarson. Jag stickade i dag på min grå strumpa efter jag för köld och skräp eij kunde företaga något réelare. Målaren målade nu en rancka på ramen af min tafla efven på Blomsterkorgs fodralet men jag var ingalunda nöijd med någondera."

Av anteckningarna att döma var Årstafrun angelägen om att inreda sitt hem enligt tidens mode och lade stor vikt vid att matcha den lösa inredningen med den fasta färgmässigt, med tanke på kabinettskåpets datering 1799 så får vi anta att den ljusblå färgen i dess interiör var densamma som i det Blå förmaket. Rummet var Årstafruns favoritrum där hennes man hade ett skrivbord, antagligen var det där hon skrev sin dagbok och kunde värma sig vid kakelugnen.

Kanske var det lilla skåpet ett arvegods som Märta Helena lät dekorera med sina initialer och familjevapen. I hennes bouppteckning från 1841, under rubriken ”Diverse”, upptas: "1 litet skåp med flera lådor, lås och nyckel".