550. BARBRO ÖSTLIHN. "270 Water Street (Warehouse)".

Olja på duk, 214 x 99 cm. Utförd år 1965

PROVENIENS
Barbro Östlihn
Privat Ägo

UTSTÄLLD
Göteborgs Konstmuseum, "Barbro Östlihn. New York Imprint", 12 mars–25 september 2022.
Västerås Konstmuseum, "Barbro Östlihn. New York Imprint", 15 oktober - 5 mars 2023.
Liljevalchs, "Barbro Östlihn. New York Imprint", 16 juni – 3 september 2023.

LITTERATUR
Annika Öhrner, "Barbro Östlihn och New York : konstens rum och möjligheter", s. 249.
Per Dahlström, "Barbro Östlihn, New York Imprint", utställningskatalog Göteborgs Konstmuseum 2022, avbildad helsida s. 36.

Barbro Östlihns måleri måste betraktas som ett av de mest intressanta och viktiga under senmodernismens 1900-tal. Hon flyttade, drygt 30 år gammal, i början på 1960-talet till New York med nyblivne maken Öyvind Fahlström. Där nådde hon stora framgångar med separatutställningar, bland annat på Cordier & Ekstrom, Tibor de Nagy Gallery och Marian Goodman Gallery. Hon hade en unik målerisk begåvning och togs mycket väl emot av den nya vänkretsen med bland andra Robert Rauschenberg, Frank Stella, Jasper Johns, Claes Oldenburg och Donald Judd, den senare även som en av de ledande konstkritikerna.

I sitt arbete blev Barbro Östlihn obrottsligt trogen oljemåleriet. Hon var, efter flera år på Konstfack och Konsthögskolan i Stockholm, oerhört tekniskt driven och bland New Yorks byggnader med dess unika arkitektur hittade hon den motivkrets, det måleriska språk, som skulle följa henne de följande decennierna och som hon konsekvent utvecklade till mästerskap. Hennes många promenader i den nya staden med sin Kodak var utlösande och fotografierna av New Yorks fasader blev de nya målningarnas utgångspunkt. Denna arkitektoniska inriktning bygger på något av det svåraste som finns inom måleriet; den mjuka fördrivning av färgen från ljus till skugga utan att det egentligen märks, utan några synliga kontrasterande övergångar. Ett sådant engagerat, seriöst, och begåvat måleri väckte berättigad respekt och uppmärksamhet i New York och sedermera i Paris.

Östlihns konst är svår att kategorisera då hennes målningar inte stämmer in i någon tydlig riktning vid tiden. Den strikt geometriska och symmetriska uppbyggnaden liknar heller inget vi tidigare sett. Hennes mål var inte att reducera verkligheten enbart till geometriska grundformer, utan att finna formens teckenkaraktär. Östlinhs konstnärskap är ovanligt konsekvent med återkommande motiv och tekniker som påminner om färgad linnedamast, där kvadrater och rektanglar avtecknar sig i kontrasten mellan en glänsande och en matt yta.

270 Water Street ligger på Manhattans södra del, nära finanskvarteren. Byggnaden, som tidigare inrymde en knappfabrik, har än idag kvar sina fyra våningar ovanför bottenvåningen, vars fönster Östlihn så minutiöst har återgivit i målningen med samma namn. Liksom andra konstverk från 1960-talet har Östlihn valt det stora formatet och de symmetriska formerna. Men här anas övergången mot de mer mosaikartade verken som blir framträdande under 1970-talet. I Östlinhs konst möts kontroll och vitalitet, en subtil dubbelhet som få andra konstnärer bemästrar.