200. AXEL EINAR HJORTH. Barskåp, egen firma, tillverkat av Nordiska Kompaniet cirka 1940, Swedish Modern.

Fanerad i flammig myrten med benställning samt kontrasterande band i ljus jakaranda. Dörrar med intarsiadekor i form av blomsterurnor och festonger, benställningen med fält och stiliserade blommor, fällklaff med vågig linjedekor. Övre delen med hyll- och lådinredning fanerat i ask bakom dörrpar, nedre delen med belyst spegel- och kopparklädd barinredning bakom fällklaff. Brännmärkt AE HJORTH. Höjd 165, 98 x 41 cm

HISTORIA
Få svenska möbelarkitekter har ett så gott internationellt renommé eller är så starkt förknippade med en epok som Axel Einar Hjorth. Som Nordiska Kompaniet chefsarkitekts mellan åren 1927–1938, utgjorde Hjorth en av mellankrigstidens mest tongivande möbelformgivare. För NKs möbelavdelning formgav han alltifrån enklare möbler för serieproduktion, till lyxigt flärdfulla praktmöbler för burgna beställare eller världsutställningar. Kanske är det just denna bredd som gör Hjorth till en så oefterhärmlig och imponerande formgivare. I praktpjäser så som skåpet "Louis" för världsutställningen i Barcelona 1929, tog han den lyxbetonade tjugotalsklassicismen till fulländning, för att efter funkisens genombrott 1930 lyckas anpassa och rationalisera sitt formspråk, och på så vis framgångsrikt manövrera omställningarna till den nya tidens stramare och funktionsinriktade ideal. För många idag är Hjorth kanske mest känd för sina stilbildande rustika furumöblet, vilka en gång togs fram för att möblera svenskarnas sportstugor – och som idag gärna pryder kändishem på andra sidan Atlanten.

Hjorth hanterade skickligt övergången från Swedish Grace till funktionalism, och allt eftersom 1930-talet fortskred, växte en ny stil fram som kommit att kallas Swedish Modern. Till skillnad från den avskalat odekorerade funktionalismen, återupptog denna mjukare form av modernism traditionella drag och material, och var mer tillåtande för dekorativa inslag, men utan att ge avkall på vare sig kvalité eller nytänkande formspråk. Även denna nya stil bemästrade den mångsidige Hjort. Hans praktskåp "Paris", sålt 2014 på Stockholms Auktionsverk, utgjorde en milstolpe i stilens framgångsrika internationella lansering, då det visades på Världsutställningen i Paris 1937. Samtidigt markerade skåpet arkitektens grand finale som NKs chefsarkitekt.

1938 år lämnade Hjorth nämligen sin tjänst på NKs möbelavdelningen, och startade butik vid Kungsgatan 30. Butiken blev kortlivad, men från samma adress drev Hjorth under ett antal år ett eget arkitektkontor, från vilket han fortsatte att förse i stort sett samma krets av välbeställda kunder med praktfulla möbler. Även kontakterna med Nordiska Kompaniet fortsatte, då han mellan åren 1939-1943 använde sig av varuhusets verkstäder i Nyköping för tillverkningen. Auktionens barskåp är tillkommen under denna tid, och tittar man noga på bakstyckets brännmärkning, går det att se skruvhål där NK-brickan en gång satt. Sannolikt togs denna bort, och i stället stämplades med AH Hjorth, för att understryka att skåpet tillkommit under egen firma. På många sätt tar detta skåp vid där han slutade med "Paris"; för återigen, som som många gånger förr, har Nordiska Kompaniet producerat en möbel av mästerligt hantverk, vars excellenta formspråk är signerat Axel Einar Hjorth.

LITTERATUR

Skåpet är dokumenterat genom att originalritningen finns bevarad i Sörmlands Museums samlingar. För fotografi på ritningen, se "SLM D2022-0555 - Barskåp, ritning av Axel Einar Hjorth" tillgängligt online via https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/

För Hjorths eget företag och butik, se Björk, Christian, Ekström, Thomas & Ericson, Eric, Axel Einar Hjorth: möbelarkitekt, Signum, Stockholm, 2009, s. 134-137.

Se även Kristoffersson, Sara, NK:s möbler: hantverket, designen, verkstäderna och varuhuset, Sörmlands museum, Nyköping, 2023, s. 24.