MARIAN KRUCZEK. Skulptur, "Daniel", 1962.

Mått: 46 x 29 cm.

"Daniel" från 1962 är en reliefartad assemblage där funna föremål, metallfragment och en grovt modellerad yta förenas i en strängt vertikal och symmetrisk komposition. Två stavliknande element ramar in ett centralt, maskliknande motiv som ger verket en ikonlik och totemisk karaktär.

Materialiteten är central. Den råa, sandblandade ytan kontrasterar mot infogade industriella objekt och tryckta bildfragment i den nedre delen, där text och en bil antyder samtidens urbana verklighet. Kombinationen av sakral struktur och vardagliga element skapar en spänning mellan myt och modernitet. Verket speglar Kruczeks intresse för experimentella tekniker och för mötet mellan konst, objekt och social miljö i 1960-talets Nowa Huta.

Marian Kruczek (1927-1983) var en polsk bildkonstnär verksam som målare, grafiker och skulptör, starkt förknippad med Kraków och stadsdelen Nowa Huta. Han föddes i Płowce 1927 och utbildades vid Konstakademien i Kraków, där han avslutade sina studier 1954 vid målerifakulteten under handledning av bland andra Wojciech Weiss och Zbigniew Pronaszko. Året därpå erhöll han diplom i Tadeusz Łakomskis ateljé.

Kruczek var verksam både som konstnär och pedagog och knöts som docent till akademien i Kraków. Han arbetade i flera tekniker och utvecklade ett mångsidigt konstnärskap som omfattade måleri, grafik och skulptur. Under sin livstid presenterade han sina verk på över femtio separatutställningar och deltog i mer än 150 samlingsutställningar i Polen och internationellt, bland annat i Sverige, Belgien, USA, Norge, Tyskland och Ungern.

Ett särskilt kännetecken för Kruczeks verksamhet var hans lokala förankring och experimentella initiativ. I Nowa Huta tog han aktiv del i det kulturella livet, bland annat genom dockteatern Widzimisie i slutet av 1950-talet, där vardagsföremål omvandlades till sceniska gestalter. Han initierade även den utomhusbaserade Galeria Pod Chmurką, invigd 1973, där konst presenterades i ett provisoriskt utställningsrum mellan bostadshusen. Detta projekt förenade konstnärlig praktik med socialt engagemang och öppnade för en direkt dialog mellan konst och publik i det offentliga rummet.