Henry Mayne var en dansk-svensk konstnär.
Han föddes 1891 i Köpenhamn där han växte upp och kom till Sverige runt sekelskiftet. Han återvände senare till Köpenhamn där han studerade vid Giersings målarskola under våren 1916. Samma vår upptäckte han den danska modernismen, vilket kom att ha betydelse för hans konstnärsskap.
Han debuterade 1919 med en utställning på Malmö rådhus tillsammans med konstnärskollegan Bror Ljunggren, som delade hans intresse för landskapet kring den skånska östkusten. Efter det hade han upprepade separatutställningar i de flesta skånska städerna, och deltog från 1926 i flera av Skånes konstförenings utställningar.
Till en början bar Henry Maynes konst tydliga spår av den danska modernismen, med förenklade och kraftigt markerade färgplan och en stram, ofta rytmiskt sammanhållen komposition och motiv av figurer i rörelse eller vila.
Men efter att ha tillbringat ett par år i Frankrike fick hans konst en ny inriktning. Ljuset och landskapet i Provence inspirerade honom och gjorde färgskalan ljusare och fick en rikare nyansering. Under 1930-talet gick hans måleri vidare mot en mjuk naturalism, med landskap och kustmotiv från Skåne, blandat med studier av fiskare och trädgårdsmotiv.
På 1940-talet målade han stilleben och ateljéinteriörer i en kontrastrik kolorism, vilket han fortsatte med en bit in på 1950-talet.
Henry Mayne målade i olja och akvarell och gjorde även teckningar. Han finns representerad vid Malmö museum, Simrishamns museum och Tomelilla museum.