BERTRAM SCHMITERLÖW (1920-2002) Teckningar, 3 st, signerade.

Bertram Schmiterlöw (Karlskrona 1920-2002 Stockholm)
”Konfirmation”, 34x37 cm
”Siesta”, 32x38,5 cm
”Begravning”, 21x35 cm

Signerade ’Schmiterlöw'
Monterade i passepartout
ca 50 x 59 cm.

”Trots många landskap – inte minst uttrycksfulla stadslandskap – är det människoskildringen som
dominerar Bertram Schmiterlöws konstnärliga arbete. Hans skarpsyn – ibland frestas man att tänka

obarmhärtiga skarpsyn – har åstadkommit en rad mästerliga bilder av enskilda individer, från det
blonda drömmande porträttet av poeten Setterlind till porträttet av den kraftfulle affärsmannen Don
Fransisco Yapur i sin brun- och vitrandiga kostym. Individerna växlar med skildringar av människan i
grupp eller som masseffekt.” (Dag Widman, invigningstal i samband med Bertram Schmiterlöws stora
utställning på Waldemarsudde i december 2000)
Bertram Schmiterlöw började sin konstnärliga utbildning redan under gymnasietiden, då han på
sommarloven var elev till Gustaf Theodor Wallén i Leksand. Sedan följde studier på Otte Skölds
målarskola 1942 och på Konstakademiens grafikskola 1943-45. Sistnämnda år reste han tillsammans
med sin mor och brodern Christer till Argentina. Bertram blev kvar i Argentina i tio år. Därmed kom
han att bli opåverkad av det genombrott som den nonfigurativa konsten hade i Europa under dessa
år. Nu kan man nog tänka sig att Bertram hade stått över denna utveckling även om han blivit kvar i
Sverige, därtill var hans konstnärliga övertygelse tillräckligt stark. Under åren i Argentina etablerade
sig Bertram Schmiterlöw som en erkänd konstnär. Han målade både porträtt av societeten i Buenos
Aires och folklivsskildringar från Jujuy som präglades av en stark social empati. Bertram hade också
sin debututställning i Argentina. Det var på Galleri Müller i Buenos Aires 1953.
Väl åter i Sverige ställde Bertram Schmiterlöw ut på Galleri Modern konst i hemmiljö 1955. Sedan
följde deltagande i flera utställningar på Nationalmuseum och Liljevalchs konsthall. Bertrams genuina
intresse för sina medmänniskor och insikten att alla dessa människor hade något unikt som han
kunde fånga med sin pensel, präglar hela hans konstnärskap. Det gjorde honom även till en av de
mest efterfrågade porträttmålarna. Bland dem som han avporträtterade kan nämnas Prins Bertil, Bo
Setterlind, Curt Nicolin och Percy Barnevik. För Bertram var porträttmåleriet ett naturligt behov och
inte något som han gjorde för att livnära sig. Det var emellertid mycket välbetalt, vilket hade det
goda med sig att han kunde vara helt fri i sitt övriga måleri och måla precis som han ville, utan att
behöva tänka på publikens smak och deras plånböcker. Bertram Schmiterlöws stora framgångar som
porträttmålare innebar dock att hans övriga konstnärskap under lång tid var tämligen okänt för den
breda allmänheten. Det var egentligen först i och med den stora utställningen på Waldemarsudde
2000-2001 och den efterföljande dokumentärfilmen av Tom Alandh som den allmänna bilden av
Bertram Schmiterlöws konstnärskap fick en ny, djupare dimension.
Bertram Schmiterlöw är representerad på Nationalmuseum, Moderna Museet, Statens
porträttsamling på Gripsholm och Bonnierska porträttsamlingen på Nedre Manilla.