8. SIGRID HJERTÉN. "Balillaparaden".

Olja på duk, 92 x 73 cm, inklusive ram 104,5 x 84 cm. Signerad Hjertén. Utförd 1934-35. Märkt 165 a tergo.

PROVENIENS
Stockholms Auktionsverk, Moderna 2 november 2006, auk. nr 760.
Åmells Konsthandel, Stockholm, 31 januari 2006.

UTSTÄLLD
Konstakademien, Stockholm 1936, kat. nr 324
Skånska Konstmuseum 1938, kat. nr 122
Moderna Museet, Stockholm, "Sigrid Hjertén En retrospektiv utställning 1885-1948", 1964, kat. nr 99.

LITTERATUR
Elisabeth Haglund, "Sigrid Hjertén", Bildförlaget Öppna Ögon, 1985, sid. 28, samt jmf. ill. sid. 128.
Anders Wahlgren, "Sigrid Hjertén - en av Sveriges främsta konstnärer", Norstedts, 2008, jmf. ill. sid. 162.
Utställningskatalog, Liljevalchs konsthall, Stockholm, "Sigrid Hjertén", 17 mars - 28 maj 1995, jmf. ill. sid. 100.
Görel Cavalli-Björkman, "Kvinna i avantgardet. Sigrid Hjertén. Liv och verk", Albert Bonniers Förlag, omnämnd sid. 289, 291.

En procession rör sig genom bildrummet – ordnad, nästan disciplinerat uppställd, men samtidigt upplöst i ett flöde av färg. Uniformerade flickor bildar en lång rad som sträcker sig genom kompositionen, medan deras ledare i vänster förgrund markerar riktning och auktoritet. Bakom dem reser sig ett stiliserat träd, och över hela scenen faller diagonala stråk av färg som ger målningen dess karakteristiska intensitet. Det är en scen som balanserar mellan det observerade och det upplevda – mellan yttre verklighet och inre tolkning.

Motivet hämtar sin bakgrund i den italienska fascismens ungdomsorganisation Opera Nazionale Balilla, verksam från 1926 till 1937. Organisationen samlade barn och unga i syfte att fostra dem i regimens ideologi och disciplin. Namnet “Balilla” syftar på Giovan Battista Perasso, en pojke som enligt traditionen 1746 kastade en sten mot de österrikiska ockupanterna i Genua och därigenom utlöste ett uppror – en symbolisk gestalt som kom att användas i propagandistiskt syfte.

När Sigrid Hjertén målade “Ballilaparaden” 1934–35 befann hon sig i en period av tillfällig återhämtning och ny kraft. Tillsammans med Isaac Grünewald reste hon till Italien, och vistelsen på Sicilien kom att ge upphov till flera verk med motiv från det italienska samhället. I Palermo mötte hon denna scen, som hon enligt Elisabeth Haglund återgav i två versioner: “Balillaparaden, Palermo 1934 målade Sigrid i två versioner. Den ena i övervägande gula färger och den andra i blå färger. Målningen föreställer en parad av Balilla (Mussolinis fascistiska barn- och ungdomsorganisation) med uniformerade flickor i en lång rad. Bakom flickorna syns ett stiliserat träd, i förgrunden står en ledare (en kvinna?) i stövlar och ridbyxor.” (Haglund, 1985, s. 28).

Under dessa sena år utvecklade Hjertén ett alltmer självständigt och expressivt måleri. De karakteristiska diagonala färgstråken – nästan som ljus eller regn över duken – ger målningen dess särskilda intensitet och binder samman kompositionen till en pulserande helhet. Här är det inte enbart motivet som bär betydelse, utan lika mycket färgens rörelse och rytm.

Sigrid Hjertén räknas idag till de mest betydande gestalterna inom den svenska modernismen. Med sin djärva färgkänsla och sitt personliga uttryck utmanade hon sin samtid och skapade ett konstnärskap som fortsatt att fascinera och beröra. “Ballilaparaden” är ett lysande exempel på denna sena period, där hennes måleri når en särskild intensitet och självständighet.