BERNDT FRIBERG. Schatull med 24 miniatyrer, Gustavsberg, No 15, daterad 1964.

Miniatyrer i stengods, signerade Friberg med Studiohanden. Fodral i mahogny med spegel på lockets insida. Brännmärkt Friberg No 15. Daterad i blyerts på fodralets invändiga bottenskiva (No 15, 3/2 1964). Individuell plyschklädsel i grått. Schatullets mått 31 x 41,5 x 7 cm.

Information om miniatyrerna, uppifrån och ned, vänster till höger:

1. Vas med harpälsglasyr. Årsbokstav G (1965). Höjd 10 cm. Lagad hals.
2. Vas med oxblodsfärgad glasyr. Årsbokstav E (1963). Höjd 5 cm. Inga anmärkningar.
3. Vas med harpälsglasyr. Årsbokstav möjligen L (1970). Höjd 4,2 cm. Inga anmärkningar.
4. Vas med harpälsglasyr. Årsbokstav J (1968). Höjd 3,3 cm. Inga anmärkningar.
5. Vas med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Höjd 3,5 cm. Inga anmärkningar.
6. Lövtunn skål med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Diameter 4,2 cm. Inga anmärkningar.
7. Skål med blank glasyr. Saknar årsbokstav. Diameter 4,5 cm. Inga anmärkningar.
8. Vas med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Höjd 8 cm. Inga anmärkningar.
9. Vas med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Höjd 7,5 cm. Inga anmärkningar.
10. Vas med blank glasyr. Årsbokstav G (1965). Diameter 4,5 cm. Inga anmärkningar.
11. Vas med blank glasyr. Årsbokstav G (1965). Höjd 10,5 cm. Inga anmärkningar.
12. Skål med blank glasyr. Saknar årsbokstav. Diameter 3,8 cm. Inga anmärkningar.
13. Vas med mattad glasyr. Årsbokstav E (1963). Höjd 11 cm. Inga anmärkningar.
14. Lövtunn skål med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Diameter 4,8 cm. Inga anmärkningar.
15. Lövtunn skål med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Diameter 5 cm. Inga anmärkningar.
16. Äggformad vas med harpälsglasyr. Årsbokstav I (1967). Höjd 4,2 cm. Inga anmärkningar.
17. Vas med gröntonad glasyr. Årsbokstav G (1965). Höjd 9 cm. Inga anmärkningar.
18. Vas med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Höjd 7,5 cm. Inga anmärkningar.
19. Skål med bruntonad glasyr. Årsbokstav G (1965). Diameter 5 cm. Inga anmärkningar.
20. Vas med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Höjd 9,5 cm. Inga anmärkningar.
21. Lövtunn skål med harpälsglasyr. Otydlig årsbokstav. Diameter 4 cm. Inga anmärkningar.
22. Vas med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Höjd 5,2 cm. Inga anmärkningar.
23. Lövtunn skål med multifärgad glasyr. Saknar årsbokstav. Diameter 4,7 cm. Inga anmärkningar.
24. Lövtunn skål med harpälsglasyr. Saknar årsbokstav. Bredd 5,5 cm. Inga anmärkningar.

Auktionens schatull, med 24 unika miniatyrer i stengods av Berndt Friberg, har av allt att döma tillverkats i högst 20 exemplar. Något exemplar med numrering över 20 har inte påträffats på marknaden. Detta exemplar, daterat 3/2 1964, är brännmärkt No 15. Dateringen avser själva schatullet; miniatyrerna varierar i datering (detta är fallet för samtliga de exemplar som förekommit på marknaden). Uppsättningen miniatyrer i schatullen är olika, avseende form och glasyr, från schatull till schatull.

Den 12 mars 1964 öppnade en större utställning på NK i Stockholm med 650 objekt av Berndt Friberg. Utställningen hölls med anledning av att Friberg varit 30 år på Gustavsberg, och nu ville göra ett bokslut över sin tid på fabriken. Dateringen av auktionens exemplar av schatullet gör det högst sannolikt att det tillverkades för, och visades på utställningen.

Detta, och alla andra schatull i den numrerade serien, avviker i sin design från det specialtillverkade schatull (också med 24 miniatyrer) som kung Gustav VI Adolf fick i gåva av Friberg och Gustavsberg på sin 90-årsdag 1972. Detta förvaras på Ulriksdals slott, i kungens samling av nordiskt stengods.

Berndt Friberg (1899-1981) är allmänt erkänd som en av vår tids mest framstående stengodskonstnärer. Hans klassiskt enkla former, ibland stadigt massiva, ibland lätta och graciösa, och hans egenblandade, återhållsamt sträva eller intensivt blänkande glasyrer, uppskattas av samlare över hela världen.

Han hade en solid grund att stå på. Redan som 13-åring började han, som hantlangare, på Höganäsbolaget; som 18-åring var han fullärd drejare. Åren som följde innan anställningen på Gustavsberg 1934 arbetade han på en mängd olika keramikfabriker, bland annat Svedala Slipvarufabrik, Visby Kakelfabrik och Nyman & Nyman i Höganäs. I Visby började han på allvar experimentera med glasyrer, något som han skulle fortsätta med livet ut. Även där, inte bara inom drejning, skulle han bli en virtuos.

Det var som drejare för Wilhelm Kåge han anställdes på Gustavsberg. Men efterhand sögs han in i den konstnärligt inriktade atmosfär som rådde på fabrikens konstavdelning, sedermera Gustavsbergs Studio. Kåges nätverk av keramikkännare, konstkritiker och museimän påverkade också den hantverksmässigt så drivne Friberg att utveckla sig, och utmanade honom till att gå i de kinesiska gamla mästarnas fotspår.

Som konstkeramiker i eget namn debuterade han 1941, men det var under 1950-talet, med en rad separatutställningar, bland annat på NK, som genombrottet kom. Kung Gustav VI Adolf och andra notabiliteter inom det exklusiva sällskapet ”Keramikens vänner” (som odlade intresset för det nordiska och kinesiska stengodset) hedrade utställningarna med sina besök, vilka också blev flitigt omskrivna och fotograferade i pressen.

Berndt Friberg gjorde en poäng av att han var en enkel arbetargrabb från Höganäs, och ville inte göra sig märkvärdig. Han kallade sig ”pottmakare”. Och visst var han det, men han kunde lagt till att han också var den skickligaste pottmakaren av dem alla.