CARL MALMSTEN. "August", fåtölj, formgiven 1938.

Brännmärkt. Nyligen omklädd. Höjd 105 cm. Sitthöjd 38 cm. Bredd 75 cm.

August ritades 1938 och var en av de Malmsten-fåtöljer som ställdes ut i den svenska paviljongen på världsutställningen i New York 1939. Utställningen markerade startskottet för stilen Swedish Modern. Andra Malmsten-möbler som ställdes ut där var Jonas Love, och Erik Gustaf, och Carl Malmsten förklarade namnen så här: ”Jonas Love var med på New York expo 1939. Samma år ordnade Hitler till ett andra världskrig. Svenska hjärtan klappade ängsligt och svenskt. Så kom det sig att stolar fick namn efter svenska storheter, som Erik Gustaf (Geijer) och Jonas Love (Almqvist).”

Förr pratade man om Carl Malmsten som en formgivare som använde sig av i stort sett alla existerande möbelstilar genom historien, och utifrån det kom fram till en egen omisskännlig Carl Malmsten-stil: de vänligt omslutande, rundade formerna, det goda hantverket, respekten för materialet.

Idag, med det nya intresset för Swedish Grace (ibland kallad svensk Art deco) och Swedish Modern, nämns Carl Malmsten allt oftare som en förenande länk, förbindelsen mellan dessa båda stilar.

Många av hans påkostade inredningar från 1920-talet kan sägas definiera Swedish Grace (till exempel kronprinsparets vardagsrum på Ulriksdals slott). På samma sätt ger de möbelmodeller han ställde ut på världsutställningen i New York 1939 en bra bild av Swedish Modern, som en särpräglad svensk kombination av modernism och tradition.

Sitt verkliga genombrott fick Carl Malmsten efter utställningen Levande tradition på Röhsska museet i Göteborg 1956. Det var då de visades för första gången, många av de fåtöljer och soffor vi idag så tydligt förknippar med Carl Malmsten: Farmor, Hemmakväll, Lillasyster, Husmor, Samspel… Carl Malmsten rörde sig nu bort från dyrbar lyxproduktion av enstaka möbler till en mer industriell produktion, där ändå hantverkets och materialets kvalitet iakttogs. Resultatet blev att hans möbler spreds till en betydligt större publik och att han själv fick epitetet ”folkhemmets formgivare”.

Carl Malmsten var mångsidig och produktiv, han ska ha lämnat efter sig över 20 000 skisser och ritningar och hans nästan oändliga rader av möbelmodeller går knappt att överblicka.
Men kanske räcker det till slut med en endaste fåtölj. Frågan är bara vilken? Farmor? Åldermannen? Vår fru? August? Hemmakväll? Lata greven? Ja, det kanske inte spelar någon roll. För vad man än väljer så sitter man bekvämt, man sitter säkert, och man sitter länge i en Carl Malmsten-fåtölj.