Lisa Larson har länge varit en av våra mest folkkära keramiker, med en karriär som spänner över sex decennier. Men efter att japanerna tagit henne till sina hjärtan värderar vi svenskar henne högre än någonsin.
Lisa Larson växte upp på landet i Härlunda, Småland, och var tidigt intresserad av färg och form – till exempel målade hon tavlor av folks hus för fem kronor alstret. Intresset ledde så småningom till keramikstudier vid slöjdföreningens skola i Göteborg. Efter examen deltog Lisa i en tävling där Stig Lindberg satt i juryn. Han blev så imponerad att han frågade om Lisa ville börja på Gustavsbergs Porslinsfabrik, där han var konstnärlig ledare.
Figurinen "Emma" såldes våren 2017 för 8 600 kronor på Kalmar Auktionsverk.
– Stig var en fantastisk person som hjälpte mig mycket. Det var många som klagade på honom, sa att han var egotrippad och så vidare men vi kom väldigt bra överens. Jag betraktade honom som en mentor. Jag var på Gustavsberg i många, många år och trivdes. Där fanns ju alla tänkbara resurser och material att jobba med, berättar Lisa Larson.
Efter bara ett år på Gustavsberg var den första kattfiguren i serieproduktion, och snart kom Lilla Zoo, Stora Zoo, ABC-flickorna, Larsons ungar – och sparbössan Gunnar Sträng. Under tiden på Gustavsberg gjorde Lisa även unika skulpturer, bland annat inspirerade av japansk form.
– Jag kom i kontakt med japansk konst för första gången 1955 och föll för det minimalistiska. Det mötet inspirerade mig väldigt mycket, säger Lisa Larson.
På Gustavsbergs Porslinsfabrik stannade Lisa till 1980, när hon kände att det var dags att bli frilans. Snart hette kunderna allt från Rosenthal, KF och Höganäs till Skrufs glasbruk, Duka och Åhléns. 1992 återvände hon till Gustavsberg för att tillsammans med sina två assistenter Franco Nicolosi och Siv Solin grunda Keramikstudion, även kallad K-Studion, som tog över produktionen av Lisas keramik. De första 10 åren gick affärerna bra, men i mitten av 00-talet började försäljningen dala. Keramikstudion var till och med tvungna att säga upp folk innan räddningen kom – från Japan, där intresset för Lisa Larsons figurer plötsligt spirade.
"Jag gillar inte när mina saker köps på spekulation, jag vill hellre att man ska köpa dem för att man tycker om dem"
2014 hade intresset växt sig så stort att en retrospektiv utställning i Tokyo med 230 av Larsons verk lockade 71 000 besökare under två veckor.
– Det verkar som att japanerna läser in något extra i figurerna, som att de har en annan nivå av känslighet. Vill de köpa en av mina keramikkatter står de i en halvtimme och funderar på vilken de ska välja. Sen ser de en som säger ’välj mig’. Flera japaner har gråtit när de träffar mig, det kan man inte tro, men så är det!
Vill de köpa en av mina keramikkatter står de i en halvtimme och funderar på vilken de ska välja, säger Lisa Larson om japanernas intresse för hennes verk.
Intresset i Japan har lett till ett ökat intresse för Lisa Larsons konsthantverk även på hemmaplan, inte minst på auktioner. Den 15 cm höga figurinen Emma klubbades för 8 600 kronor på Auctionet. Stengodsfigurinen Dromedar från 1979 gick för 8 500 kronor.
– Det är lite pinsamt att mina alster säljs för så mycket. Jag har inte så stor glädje av det. Jag gillar inte när mina saker köps på spekulation, jag vill hellre att man ska köpa dem för att man tycker om dem. Jag har aldrig spekulerat i vad som kanske "går hem" hos den breda massan, utan bara gjort det jag tycker om. Det har dock alltid stört mig att folk tror jag tjänat så mycket pengar hela tiden. På Gustavsbergs Porslinsfabrik satt jag och gjorde den ena succén efter den andra – men jag fick ingen royalty de första 28 åren. De ville inte ge mig det.
Av: Karin Ström
Aktuella auktioner på Auctionet.com