SVEN ÅKE RISFJÄLL. Helhorn-veitsi, eteläsaamelainen.

Saamelainen veitsi, Kaiverrettu punoskuvioinen koriste, veitsen kahva sarvikoristeella, monogrammi signeerattu ja päivätty -90, pituus 30 cm ag nimi on Sven-Åke Risfjell saamelainen käsityöläinen. Olen syntynyt vuonna 1950 ja kasvanut Vilhelminassa Etelä-Lapissa saamelaisjuurilla isoäitini puolelta Tärnabystä ja isoisäni ja isoisäni puolelta Vilhelminasta. Nimi Risfjell tulee suvun Tärnabyn Lapin veromaista.
Kävin Vilhelminassa yleiskoulua, reaalikoulua ja kauppakoulua, ala- ja yläkoulun tauoilla juoksin usein koulua vastapäätä olevaan Hemslöjdeniin (jossa autokoulu on nykyään) ja nautin kaikista kauniista saamelaisesineistä. . Halu oli suuri saada oma veitsi. Aluksi, kymmenenvuotiaana, veistin oman huotrani ja veitseni. Maalasin sen valkoiseksi, jotta se näyttäisi Hemslöjdenin ikkunassa rakastuneissani olevan veitsen poronsarvilta. Valitettavasti olen hukannut veitsen.

Olen päätoiminen käsityöläinen Duodjissa, saamelaiskäsityöläinen vuodesta 1980 ja työskentelen eteläsaamelaisen perinteen kanssa muodon ja kaiverruksen osalta perinteisissä muodoissa ja uusissa malleissa, joissa siirrän vanhaa tietoa uuteen ajattelutapaan tämän päivän tarpeiden mukaan.
Opettajani ja mentorini oli Bengt Tomasson Dikanäsistä, jota opetti nestor Arthur Jillker. Olemme rakentaneet studiomme ja työpajamme asuinpaikkamme viereen Malgonäsiin laajan Malgomajsjönin vierelle, josta on upea kymmenen kilometrin näkymä Marsfjälleniin. Täältä on helppo löytää inspiraatiota uusiin käsitöihin.
 Tuotannostani löydät täyssarviveitset, puolisarviveitset, kulhot, rummut, kulhot, laatikot, suolapullot, suden keihäät, karhukeihäät, nahpiet, korut, laatikot ja lusikat. Työskentelen poronsarvi, hirven sarvi, koivu, masur koivu, paju ja poron nahka.

Crafoord Auktioner i Stockholm kan nu stolt presentera botanikern Örjan Nilssons unika samling sameknivar.

Örjan Nilssons betydelsefulla arv som botaniker är dokumenterat genom hans många böcker: ”Kustfloran”, ”Linnés levande blomster”, ”Kulturväxtlexikon” och standardverket ”Nordisk fjällflora” till exempel.

Som chef utvecklade han Botaniska trädgården i Uppsala och ansvarade även för Linnéträdgården och Linnés Hammarby. Han var en drivande kraft bakom tillblivelsen av genbanken på Svalbard, den svenska rödlistan över utrotningshotade växter och den botaniska trädgården i Karesuando – världens nordligaste. Örjan Nilsson var också politiskt engagerad, bland annat som miljöpolitisk talesman i Carl Bildts regering.

Insamlandet av olika växter tog honom på resor runt om i världen, som i sin tur ledde till en annan imponerande samling – knivarna.

Örjan Nilssons intresse för fjällvärden och den samiska kulturen tog sin början med vandringar i Abisko och de norra delarna redan på 1950-talet och fördjupades i början av 1970-talet när han påbörjade sitt samarbete med Fjellnäs högfjällshotell. I över 20 år återkom han till trakterna runt Fjellnäs för att arrangera temaveckor med vandringar för botaniskt intresserade och lärde under dessa år känna många företrädare för den samiska kulturen. Tillsammans med fotografen Edvin Nilsson ägnade Örjan en sommar åt skapandet av ”Nordisk fjällflora”. Under arbetet med boken skaffade Örjan Nilsson av praktiska skäl sin första samiska kniv, i Abisko 1982. I 20 år återkom han sedan till trakterna runt Fjellnäs för att arrangera en temavecka med vandringar för växtintresserade.

Det ständiga utforskandet gav Örjan Nilsson möjlighet att köpa unika sameknivar och finska pukko av hantverkare som Sven-Åke Risfjell, Esaias och Andreas Poggats, Johan Billfjärd Fankki, Roland Lundberg och Pentti Turunen. Till slut en samling utsökta slöjdföremål lika omsorgsfullt omhändertagna och katalogiserade som tusentals växter.