Nils Wedel var en svensk konstnär, känd för sina färgstarka och abstrakta vaxkompositioner.
Nils Wedel, olja på duk.
Redan som 16-åring antogs Nils Wedel till Slöjdföreningens linje för dekorationsmålning och grafik i Göteborg. Parallellt med studierna utbildade han sig till litograf och bokhantverkare på boktryckeriet Wezäta.
När Nils Wedel kom till Paris efter första världskrigets slut och kom i kontakt med kubismen blev han omedelbart hänförd, och beskrev det senare som den största upplevelsen i sitt liv. Kubismen kom att prägla hans konstnärskap för en lång tid framöver. I Paris blev han också bekant med Gösta Adrian Nilsson, en vänskap som blev både lång och nära. Genom GAN kom han i kontakt med Fernand Léger, ett möte som också kom att bli betydelsefullt för honom.
Efter studier i Paris för fauvisten Othon Friesz på Académie Moderne flyttade han 1923 till Danmark. Där bosatte han sig i Köpenhamn tillsammans med sin fru, textilkonstnären Alice Wallén, som han gift sig med två år tidigare. I Köpenhamn umgicks de med danska modernister och Nils Wedel arbetade som frilansande tidningsillustratör.
Paret och deras växande familj blev kvar i Köpenhamn i fem år, innan de flyttade tillbaka till Sverige 1928. Han anställdes 1939 som lärare i dekorativt måleri och grafik vid Slöjdföreningens skola, där han själv en gång i tiden studerat. Där blev han kvar till 1958 och kom att betyda mycket för aspirerande konstnärer.
Under 1930-talet influerades Nils Wedel till viss del av surrealismen, och skapade en egen, fri surrealistisk stil, som bland annat resulterade i målningarna Ockupation under andra världskrigets ockupationsår och Sadism, båda från 1945.
Tillsammans med Alice experimenterade Nils Wedel fram en ny väggmålningsteknik de kallade navax – tempera på linneväv där man smälte in vax som brände fast målningen på väggen. I sin egenkomponerade teknik utförde han ett stort antal dekorativa utsmyckningar, bland annat i Norrköpings museums trapphus, i Folkets Hus och Textilinstitutet i Borås.
Idag är Nils Wedel främst känd för sina färgstarka abstrakta kompositioner utförda i just navax. Han arbetade också med etsning, akvatint, träsnitt, trägravyr och litografi.