Émile Gallé var en fransk glaskonstnär, och ett tongivande namn inom Art Nouveau-rörelsen under förra sekelskiftet.
Gallé’s uttryck är så signifikant och utmärkande att den har varit stilbildande för många samtida och efterföljande konstnärer, inte bara inom glaskonst, utan som riktning för hela stileran. Överfångsglas av svenska Elis Bergh är ett exempel på hur Galléstilen tagits vidare till nästa generation.
Trots stora konkurrenter som Louis Comfort Tiffany och Renée Lalique, förblev Émile Gallé en internationell succé.
På sin pappas fabrik i hemorten Nancy i Frankrike lärde han sig om glasproduktion, och efter många år av botanikstudier formades hans stil. Glas av Gallé kännetecknas i regel av bastanta former, med rika färgval, etsade eller blåsta med motiv från naturen, huvudsakligen träd och blommor. Han använde experimentella tekniker med tex luftbubblor och så kallat cameo-glas. På 1890-talet tog han patent på en ny teknik med ingjutna metallbitar, som kallas “marquetry”.
Han signerade ofta sitt namn på utsidan av verken, en kaxig och kännetecknande företeelse. Den största samlingen av hans konst finns kvar i hemstaden, på Musée de l'École de Nancy.
Efter Émile Gallé's död 1904 fortsatte fabriken att producera glas i hans namn, dessa produkter bär oftast en liten stjärna bredvid Gallés signatur.
Verk av Gallé dyker ofta upp på auktioner. Under 1980-talet kom många kopior ut på marknaden, men dessa håller ofta låg kvalitet och går att särskilja från originalen. Förutom glas formgav han även keramik och även möbler i jugend-stil. Inte minst keramiken är idag prisvärd, trots att den är mycket ovanligare än hans glaskonst.